Browse Wiki & Semantic Web

Jump to: navigation, search
Http://dbpedia.org/resource/Supergiant
  This page has no properties.
hide properties that link here 
  No properties link to this page.
 
http://dbpedia.org/resource/Supergiant
http://dbpedia.org/ontology/abstract Superjätte eller överjätte är de stjärnor Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna. Superjättar har tio gånger större massa än solen, eller mer. De varierar kraftigt i storlek från knappt etthundra gånger vår sols radie till uppemot 1 000 gånger. Det finns superjättar av alla spektralklasser. De röda superjättarna är de allra största stjärnorna som finns och har en mycket hög luminositet. En superjätte slutar sannolikt som en supernova typ II. slutar sannolikt som en supernova typ II. , 超巨星(ちょうきょせい、supergiant)は、太陽よりはるかに大きく明るい恒星のこと。明るさはの場合は太陽の1万倍(全エネルギー放射で太陽の10万倍)以上、赤色超巨星の場合は太陽の数千倍(同3万倍)以上ある。また、直径は青色超巨星で太陽の数十倍以上、赤色超巨星では太陽の数百倍以上はある。最も巨大な恒星は、最近までおおいぬ座VY星と言われていた。 2012年の時点で直径がそれなりの精度でわかっている中では、太陽の1650倍ほどであるはくちょう座V1489星が最も大きな恒星となっている。 , 超巨星是質量、體積最大,且光度最亮的恆星,絕對星等在-3~-8等之間,溫度範圍從3,450K至20,000K不等,盤據在赫羅圖頂端位置的區域。 , Nadolbrzym – rodzaj gwiazdy o skrajnie wieNadolbrzym – rodzaj gwiazdy o skrajnie wielkiej masie i rozmiarach: od około 10 do 50 mas Słońca i promieniu dochodzącym nawet do ponad 1500 promieni Słońca. Ich czas życia jest krótki, od 10 do 50 milionów lat, mogą więc być obserwowane w młodych strukturach, takich jak gromady otwarte, ramiona galaktyk spiralnych czy galaktyki nieregularne. Nie obserwujemy ich w jądrach spiralnych galaktyk ani w galaktykach eliptycznych. Nadolbrzymami są gwiazdy położone w górnej części diagramu Hertzsprunga-Russella. W zależności od stadium ewolucyjnego mogą one mieć różny typ widmowy począwszy od typu O lub B jak błękitna Rigel do czerwonego typu M jak Betelgeza, będąca najbliższym Ziemi kandydatem na supernową. Powszechnie uważa się, że gwiazdy, zanim się zapadną w wybuchu supernowej do gwiazdy neutronowej lub czarnej dziury, przechodzą przez stadium czerwonego nadolbrzyma. Jednakże , czyli protoplasta supernowej SN 1987A, był błękitnym nadolbrzymem (ścieżka 5 diagramu ewolucji gwiazd). Uważa się, że w młodym Wszechświecie była duża liczba nadolbrzymów, tworzących III populację gwiazd.lbrzymów, tworzących III populację gwiazd. , Las estrellas supergigantes (supergiant stLas estrellas supergigantes (supergiant stars en inglés) son estrellas con masas comprendidas entre 10 y 50 masas solares y enormes dimensiones, que en el caso de las supergigantes rojas pueden ser del orden de 1000 veces la del Sol. Ocupan la parte superior del diagrama de Hertzsprung-Russell. En la clasificación espectral de Yerkes son de clase de luminosidad Ia (las supergigantes más luminosas), o Ib (las menos luminosas). Sus magnitudes absolutas bolométricas típicas van desde -5 a -12. Las supergigantes extremadamente luminosas suelen clasificarse como hipergigantes (clase 0).clasificarse como hipergigantes (clase 0). , Veleobr je velmi hmotná a velmi zářivá hvěVeleobr je velmi hmotná a velmi zářivá hvězda. Její absolutní hvězdná velikost je -3 až -8, povrchová teplota od 3 500 do 25 000 Kelvinů, hmotnost 10 až 70 hmotností Slunce a velikostí se rovnají 1 000krát průměru Slunce. Vzhledem ke své extrémní hmotnosti mají velice krátký život, pohybující se pouze mezi 10 až 50 miliony let. V Hertzsprungově–Russellově diagramu zabírají celou horní část. Často se vyskytují v mladých kosmických strukturách, jakými jsou například otevřené hvězdokupy v ramenech spirálních a nepravidelných galaxií. Méně se vyskytují v eliptických galaxiích a kulových hvězdokupách, které jsou složené převážně ze starších hvězd. Mezi nejznámější veleobry patří hvězdy Polárka, Betelgeuze, VV Cephei, Deneb, Rigel nebo V354 Cephei. VV Cephei, Deneb, Rigel nebo V354 Cephei. , 헤르츠스프룽-러셀도표 aka 색등급도분광형갈색왜성백색왜성적색왜성준왜성주계열성(소위 "왜성")준거성거성밝은 거성극대거성절대등급(MV) 초거성(超巨星, 영어: Supergiant)은 매우 무겁고 밝은 별 중 하나이다. 이들은 헤르츠스프룽-러셀 도표의 꼭대기 영역을 차지하며, 절대복사등급은 -5에서 -12 등급 사이이고, 온도는 약 3,500 ~ 20,000 K이다. , Надгіганти — одні з найбільш масивних зіроНадгіганти — одні з найбільш масивних зірок. На діаграмі Герцшпрунга — Рассела розташовані у верхній частині. У Йєркській класифікації надгігантам відповідають класи Ia (яскраві надгіганти) і Ib (менш яскраві надгіганти). Зазвичай повна (болометрична) абсолютна зоряна величина надгіганта знаходиться між (- 5) і (-12), і температурою поверхні від 3 500 до 20 000 К. Особливо яскраві надгіганти часто класифікуються як гіпергіганти.анти часто класифікуються як гіпергіганти. , Οι υπεργίγαντες (αγγλ. Supergiants) είναι Οι υπεργίγαντες (αγγλ. Supergiants) είναι οι πλέον ογκώδεις αστέρες. Στο διάγραμμα Χέρτζσπρουνγκ-Ράσελ (Ηertzsprung-Russell) καταλαμβάνουν την κορυφαία περιοχή του. Στη φασματική ταξινόμηση Γιέρκς (Yerkes) οι υπεργίγαντες ανήκουν στην κατηγορία Ia (οι περισσότερο φωτεινοί υπεργίγαντες) ή Ib (λιγότερο φωτεινοί υπεργίγαντες). Έχουν χαρακτηριστικά τα βολομετρικά απόλυτα μεγέθη μεταξύ -5 και -12. Οι φωτεινότεροι υπεργίγαντες συχνά ταξινομούνται ως υπεργίγαντες κατηγορίας 0.αξινομούνται ως υπεργίγαντες κατηγορίας 0. , Supergiants are among the most massive andSupergiants are among the most massive and most luminous stars. Supergiant stars occupy the top region of the Hertzsprung–Russell diagram with absolute visual magnitudes between about −3 and −8. The temperature range of supergiant stars spans from about 3,400 K to over 20,000 K.spans from about 3,400 K to over 20,000 K. , Une (étoile) supergéante est un type d'étoile très massive, d'environ 10 à 70 masses solaires. , Сверхгиганты — одни из наиболее ярких, круСверхгиганты — одни из наиболее ярких, крупных и массивных звёзд, светимость которых может в миллионы раз превышать солнечную, а радиус — в тысячи раз. Эти звёзды занимают верхнюю часть диаграммы Герцшпрунга — Рассела и составляют класс светимости I. У них наблюдается сильный звёздный ветер, практически все они переменны. Сверхгиганты — молодые и короткоживущие звёзды, относящиеся к населению I. Они качественно отличаются от менее массивных звёзд ходом своей эволюции. Сверхгиганты способны поддерживать в своих недрах такие термоядерные реакции, для прохождения которых необходимы высокие температуры и плотности, и синтезировать тяжёлые элементы, вплоть до железа. В какой-то момент ядро звезды коллапсирует, выделяется большое количество энергии, внешние слои уносятся и наблюдается взрыв сверхновой типа II, а от звезды остаётся нейтронная звезда или чёрная дыра. Сверхгиганты и порождаемые ими сверхновые — основной источник гелия и альфа-элементов, выбрасываемых в межзвёздную среду.ментов, выбрасываемых в межзвёздную среду. , Een superreus is een klasse van de meest lEen superreus is een klasse van de meest lichtsterke en massieve sterren. Superreuzen bevinden zich in de bovenste regionen van het Hertzsprung-Russelldiagram met absolute magnitudes tussen ongeveer -3 en -9, met een maximum van 300.000 keer de lichtsterkte van de zon, met oppervlaktetemperaturen tussen 3500 en 20 000 kelvin. De allerhelderste superreuzen noemt men ook wel hyperreus. Wanneer een ster een superreus is, wordt dat in het spectrum aangegeven met een c of, verfijnder, met aanduidingen als Ia–0 (extreem heldere superreus), Ia (heldere superreus), Ib (zwakkere superreus) of II ("heldere reus": overgang naar reuzensterren). Er bestaan blauwe, en rode superreuzen.). Er bestaan blauwe, en rode superreuzen. , Super raksasa (Inggris: Supergiant) atau MSuper raksasa (Inggris: Supergiant) atau Maharaksasa adalah bintang yang sangat masif di luar sana, berkisar antara 10 hingga 70 massa matahari, dan berdiameter lebih dari 100 kali dan dapat berkisar dari 30.000 hingga ratusan ribu kali lipat radiasi matahari. Mereka menempati wilayah teratas dari diagram Hertzsprung-Russel. Super raksasa memiliki magnitudo visual absolut antara -3 hingga -8. Mereka sangat bervariasi dalam hal radius , biasanya dari 30 hingga 500, atau bahkan lebih dari 1000 jari-jari Matahari. Mereka biasanya diamati dalam struktur kosmik muda seperti gugus terbuka, dengan galaksi spiral, dan galaksi tidak teratur. Juga tidak seperti bintang bermassa rendah super raksasa cukup besar untuk meleburkan unsur yang lebih berat dari helium, dan karenanya mereka tidak membubarkan atmosfer mereka sebagai nebula planet, sebaliknya, mereka terus membakar elemen yang lebih berat di inti mereka runtuh. Dengan demikian, mereka tidak bisa kehilangan cukup massa untuk mencapai katai putih, karena itu, mereka akan meninggalkan bintang neutron atau sisa lubang hitam, biasanya setelah ledakan supernova inti-runtuh. Mereka memiliki rentang hidup yang sangat singkat, hidup dari 30 juta hingga hanya beberapa ratus ribu tahun. Super raksasa tampaknya selalu meledak sebagai Supernova Tipe II di akhir kehidupan mereka, dan selalu menghasilkan GRB jangka panjang. Pertama, adalah bintang super raksasa merah. Ini adalah bintang dengan massa Matahari berkali-berkali, dan salah satu contoh paling terkenal adalah Betelgeuse, di rasi bintang Orion. Bintang Betelgeuse memiliki 20 kali massa Matahari, dan mengeluarkan energi sekitar 135.000 kali lebih banyak daripada Matahari. Itu adalah salah satu dari beberapa bintang yang pernah memiliki disk mereka dicitrakan; para astronom memperkirakan bahwa itu 1.000 radius Matahari. Dengan ukuran itu, Betelgeuse akan menelan orbit Mars dsn Jupiter di Tata Surya kita. Para astronom menebak bahwa Betelgeuse baru berumur 8,5 juta tahun, dan mereka berharap akan meledak sebagai supernova dalam waktu sekitar 1000 tahun ke depan. Ketika akhirnya meledak, ledakan supernova akan seterang Bulan di langit malam. Super raksasa biru jauh lebih panas daripada rekan-rekan merah mereka. Contoh bagus dari super raksasa biru adalah Rigel, juga di rasi bintang Orion. Rigel memiliki 17 kali massa Matahari, dan 66.000 kali luminositas Matahari - bintang yang paling terang di lingkungannya. Itu tidak sebesar super raksasa merah, dengan hanya 62 kali radius matahari.rah, dengan hanya 62 kali radius matahari. , Izar supererraldoiak (ingelesez: supergianIzar supererraldoiak (ingelesez: supergiant stars) 10 eta 50 eguzki masa arteko masa eta neurri oso handia duten izarrak dira, supererraldoi gorrien kasuan, Eguzkiarenaren halako 1000 izan daitekeena. Hertzsprung-Russell diagramaren goialdea hartzen dute. Yerkesen espektro sailkapenean, Ia argitasun klasekoak dira (supererraldoirik argitsuenak), edo Ib (argitasun gutxienekoak). Euren magnitude absolutu bolometriko tipikoak, -5etik -12rarte doaz. Biziki argitsuak diren supererraldoiak, hipererraldoi (0 klasea) bezala sailkatzen dira.rraldoi (0 klasea) bezala sailkatzen dira. , Cineál annamh réalta, fíormhaisiúil agus nCineál annamh réalta, fíormhaisiúil agus níos lonrúla ná aon réalta eile. Samplaí is ea Betelgeuse is Rigel sa Bhodach, Antares is Deneb. 10-60 oiread níos maisiúla ná an Ghrian, thar 10,000 oiread níos gile, agus mar sin, le feiceáil an-fhada amach uathu.mar sin, le feiceáil an-fhada amach uathu. , In astronomia, le stelle supergiganti sonoIn astronomia, le stelle supergiganti sono stelle che rientrano nella classe di luminosità I della classificazione spettrale di Yerkes. Le stelle che appartengono a questa classe esibiscono linee spettrali molto più fini rispetto alle stelle appartenenti alla sequenza principale. Le linee assottigliate sono indice del fatto che l'atmosfera di queste stelle è molto rarefatta. La maggior parte delle supergiganti sono stelle massicce che nella fase finale della loro esistenza aumentano considerevolmente il loro raggio. Questo fenomeno da un lato diminuisce la densità della stella assottigliandone le linee spettrali, dall'altro, aumentando enormemente la superficie radiante, innalza la luminosità della stella. Questo tipo di stelle supergiganti occupa quindi la regione superiore del diagramma Hertzsprung-Russell, quella riservata alle stelle più luminose aventi magnitudine assoluta compresa fra −5 e −12. Tuttavia, vi sono altri tipi di supergiganti, in cui l'assottigliamento delle linee spettrali è dovuto ad altri fenomeni, come per esempio le stelle AGB o le stelle Be. per esempio le stelle AGB o le stelle Be. , En astronomia, una estrella supergegant ésEn astronomia, una estrella supergegant és un tipus d'estrella molt voluminosa, devers 10 a 50 masses solars. Les supergegants poden tenir un radi 1.000 vegades més gran que el del Sol. Per causa de la seva massa tan gran, aquestes estrelles tenen una durada de vida molt curta: de l'ordre de 10 a 50 milions d'anys, i no s'observen més que dins les estructures còsmiques joves, com els cúmuls oberts, els braços de les galàxies espirals i a les galàxies irregulars. No s'observen pas als nuclis de les galàxies espirals, galàxies el·líptiques o als cúmuls globulars, aquells que se suposa que són antics. Una supergegant pot ser de diferents colors. La major part són o supergegants blaves dintre de la seqüència principal com a estrelles del tipus O o B, o supergegants vermelles fora de la seqüència principal. Betelgeuse i Antares són dos exemples de supergegants vermelles i Rigel és una supergegant blava.El consens és que les estrelles de gran talla fan anades i tornades més o menys horitzontals al llarg del diagrama de Hertzsprung-Russell. Durant un temps, es va creure que, cap al final de la seva vida, aquestes estrelles esdevenien gegants vermelles, just abans de tornar-se supernovae. Malgrat això, l'estrella que originà la supernova 1987A era una supergegant blava. La modelització de les supergegants és encara un domini actiu de la recerca, i s'ha tornat complicat per factors com és ara la pèrdua de massa de l'estrella. Més aviat que modelitzar estrelles individuals, la tendència actual és modelitzar els cúmuls d'estrelles i comparar la distribució del model resultant amb la distribució observada de supergegants com, per exemple, les que estan presentes als núvols de Magalhães. Hom pensa que l'univers primitiu contenia un gran nombre de supergegants conegudes amb el nom d'. En l'estat actual del coneixement, la seva existència és necessària per a explicar l'abundància d'elements distints de l'hidrogen i de l'heli.ements distints de l'hidrogen i de l'heli. , Estrelas supergigantes estão entre as estrEstrelas supergigantes estão entre as estrelas mais maciças. No diagrama de Hertzsprung-Russell elas ocupam a parte superior do diagrama. Na classificação espectral de Yerkes, as supergigantes estão na classe Ia (supergigantes mais luminosas) ou Ib (supergigantes menos luminosas). Tipicamente, possuem magnitudes bolométricas (absolutas) entre -5 e -12. As mais luminosas das supergigantes são freqüentemente classificadas como hipergigantes de classe 0. Supergigantes podem ter massas de 8 a 70 massas solares e brilho de 30.000 a centenas de milhares de vezes a luminosidade do Sol. Variam grandemente em raio, geralmente entre 30 e 500, ou mesmo em mais de 1000 raios solares. A lei de Stefan-Boltzmann estabelece que as superfícies relativamente frias das supergigantes vermelhas irradiam muito menos energia por unidade de área do que aquelas das supergigantes azuis; assim, para uma dada luminosidade, supergigantes vermelhas são maiores do que suas contrapartidas azuis. Por causa de suas massas excessivas, elas têm um curto (em termos estelares) ciclo de vida, de somente 10 a 50 milhões de anos, e são observadas principalmente em estruturas cósmicas jovens tais como aglomerados abertos, os braços de galáxias espirais e em galáxias irregulares. Elas são menos abundantes no núcleo de galáxias espirais, e raramente são observadas em galáxias elípticas ou aglomerados globulares, a maioria dos quais supõe-se ser constituídos de estrelas velhas. Supergigantes ocorrem em todas as classes espectrais, de jovens supergigantes azuis classe O até velhas supergigantes vermelhas classe M. Rigel, a estrela mais brilhante da constelação de Órion é uma típica supergigante branco-azulada; por outro lado, Betelgeuse e Antares são supergigantes vermelhas. A modelagem das supergigantes é ainda uma área de pesquisa ativa e é dificultada por questões tais como a . Em vez de fazer a modelagem de estrelas individuais, a tendência mais recente tem sido modelar aglomerados de estrelas e então comparar a distribuição dos modelos resultantes com a distribuição observada das supergigantes em galáxias como as Nuvens de Magalhães. Estima-se que as primeiras estrelas no universo eram consideravelmente mais brilhantes e maciças do que as estrelas do universo moderno. Estas estrelas eram parte de uma hipotética de estrelas. Sua existência é necessária para explicar observações de elementos além de hidrogênio e hélio em quasares. Imagina-se que as antecedentes da maioria das supernovas do tipo II sejam supergigantes vermelhas. Todavia, a antecedente da foi uma supergigante azul. Acredita-se que tenha sido uma supergigante vermelha antes de perder suas camadas exteriores devido ao forte vento estelar. Hoje em dia, as maiores estrelas conhecidas em termos de tamanho físico, não massa, brilho ou luminosidade, são as supergigantes: UY Scuti (a maior estrela descoberta atualmente), NML Cygni, VY Canis Majoris, VV Cephei, V354 Cephei, KW Sagitarii, KY Cygni e μ Cephei (a Estrela de Garnet).KY Cygni e μ Cephei (a Estrela de Garnet). , العمالقة الضخمة (Super Giants) ويطلق عليهاالعمالقة الضخمة (Super Giants) ويطلق عليها بعض الفلكيين اسم (العمالقة العُظمى) أو (المردة الكبرى) وهي أكبر النجوم حجما كما أنها أكبر الوحدات الكونية المفردة المعروفة لنا حتى الوقت الحاضر. تبلغ كتلة العملاق الضخم بين 20 إلى 100 كتلة شمسية، وهو نجم أحمر اللون ويُعتبر من أقل النجوم حرارة بوجه عام. تصل بعض النجوم إلى تلك المرحلة عند تقدمها في العمر فتزيد درجة حرارة باطنها وتتسع وتتمدد طبقاتها العليا فتشغل مكانا كبيرا من الفضاء. وقد يصل حجمها وانتفاخها حدا يستطيع أن يحوي في باطنه أكثر من 30 مليون نجم في حجم الشمس التي تتسع بدورها لأكثر من مليون كوكب مثل كوكب الأرض. وهي نجوم قد اتسع قطرها بحيث يزيد عن قطر الشمس 100 مرة ويكون ضياؤها شديد (قدرها المطلق بين -5 و-12)، وعامل اتساع سطحها هو العامل الرئيسي لشدة إشعاعها فدرجة حرارة سطحها لا تزيد عن 4.000 كلفن، ولكننا تستطيع رؤيتها واضحة من الأرض بالعين المجردة فهي من أكثر نجوم السماء تألقا.ويزيد ضوء الصادر من بعض العمالقة الضخمة آلاف المرات عن ضوء الشمس ويبلغ قطر البعض منها ستة آلاف مليون كيلو متر ومن أمثلة هذا النوع منالنجوم منكب الجوزاء. (1*)مثلة هذا النوع منالنجوم منكب الجوزاء. (1*)
http://dbpedia.org/ontology/thumbnail http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/A_Snapshot_of_the_Jewel_Box_cluster_with_the_ESO_VLT.jpg?width=300 +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageExternalLink http://www.solstation.com/x-objects/rho-cas.htm + , http://alobel.freeshell.org/rcas.html +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageID 170853
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageLength 35330
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRevisionID 1089816476
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink http://dbpedia.org/resource/Bolometric_correction + , http://dbpedia.org/resource/Star + , http://dbpedia.org/resource/%CE%94_Cephei + , http://dbpedia.org/resource/Rigel + , http://dbpedia.org/resource/HD_93129A + , http://dbpedia.org/resource/Solar_radius + , http://dbpedia.org/resource/S-process + , http://dbpedia.org/resource/Radius + , http://dbpedia.org/resource/Thermal_pulse + , http://dbpedia.org/resource/Mu_Cephei + , http://dbpedia.org/resource/Red_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/B%28e%29_star + , http://dbpedia.org/resource/Yellow_hypergiant + , http://dbpedia.org/resource/Semiregular_variables + , http://dbpedia.org/resource/Betelgeuse + , http://dbpedia.org/resource/Hypergiant + , http://dbpedia.org/resource/List_of_stars_with_resolved_images + , http://dbpedia.org/resource/Asymptotic_giant_branch + , http://dbpedia.org/resource/Bright_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/Spiral_galaxy + , http://dbpedia.org/resource/Luminosity_class + , http://dbpedia.org/resource/Emission_line + , http://dbpedia.org/resource/White_dwarf + , http://dbpedia.org/resource/Sun + , http://dbpedia.org/resource/Open_cluster + , http://dbpedia.org/resource/Luminosity + , http://dbpedia.org/resource/Population_III + , http://dbpedia.org/resource/14_Persei + , http://dbpedia.org/resource/Delta_Cephei + , http://dbpedia.org/resource/Yellow_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/Orion_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/Classical_Cepheid_variable + , http://dbpedia.org/resource/Chemical_element + , http://dbpedia.org/resource/Antares + , http://dbpedia.org/resource/VX_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/Surface_gravity + , http://dbpedia.org/resource/Classical_Cepheid_variables + , http://dbpedia.org/resource/Stellar_classification + , http://dbpedia.org/resource/Forbidden_line + , http://dbpedia.org/resource/Elliptical_galaxy + , http://dbpedia.org/resource/%CE%91_Herculis + , http://dbpedia.org/resource/Mira_variable + , http://dbpedia.org/resource/UY_Scuti + , http://dbpedia.org/resource/Hertzsprung%E2%80%93Russell_diagram + , http://dbpedia.org/resource/Rho_Cassiopeiae + , http://dbpedia.org/resource/PV_Telescopii_variable + , http://dbpedia.org/resource/P_Cygni_profile + , http://dbpedia.org/resource/Wolf%E2%80%93Rayet_stars + , http://dbpedia.org/resource/Stefan%E2%80%93Boltzmann_law + , http://dbpedia.org/resource/File:ESO-Betelgeuse.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Category:Supergiants + , http://dbpedia.org/resource/Type_II_supernova + , http://dbpedia.org/resource/Microturbulence + , http://dbpedia.org/resource/Maser + , http://dbpedia.org/resource/Luminous_blue_variable + , http://dbpedia.org/resource/Universe + , http://dbpedia.org/resource/Globular_cluster + , http://dbpedia.org/resource/Supernova_1987A + , http://dbpedia.org/resource/RV_Tauri + , http://dbpedia.org/resource/Antonia_Maury + , http://dbpedia.org/resource/Hydrogen + , http://dbpedia.org/resource/Helium + , http://dbpedia.org/resource/W_Virginis_variable + , http://dbpedia.org/resource/Instability_strip + , http://dbpedia.org/resource/RV_Tauri_variable + , http://dbpedia.org/resource/CNO_cycle + , http://dbpedia.org/resource/W_Virginis + , http://dbpedia.org/resource/Alpha_Cygni_variables + , http://dbpedia.org/resource/W_Mensae + , http://dbpedia.org/resource/Spectral_type + , http://dbpedia.org/resource/Blue_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/File:A_Snapshot_of_the_Jewel_Box_cluster_with_the_ESO_VLT.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Category:Star_types + , http://dbpedia.org/resource/Irregular_galaxy + , http://dbpedia.org/resource/Planetary_Nebula + , http://dbpedia.org/resource/File:Heic1323a_-1243686232.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Absolute_magnitude + , http://dbpedia.org/resource/R_Coronae_Borealis_variables + , http://dbpedia.org/resource/Hertzsprung%2C_Ejnar + , http://dbpedia.org/resource/Irregular_variables + , http://dbpedia.org/resource/RV_Tauri_variables + , http://dbpedia.org/resource/Category:Stellar_phenomena + , http://dbpedia.org/resource/Planetary_nebula + , http://dbpedia.org/resource/Constellation + , http://dbpedia.org/resource/O-type_main-sequence_star + , http://dbpedia.org/resource/Blue_loop + , http://dbpedia.org/resource/Alpha_Cygni_variable + , http://dbpedia.org/resource/Cygnus_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/Supernova + , http://dbpedia.org/resource/Deneb + , http://dbpedia.org/resource/Quasar +
http://dbpedia.org/property/wikiPageUsesTemplate http://dbpedia.org/resource/Template:Solar_luminosity + , http://dbpedia.org/resource/Template:Solar_mass + , http://dbpedia.org/resource/Template:Solar_radius + , http://dbpedia.org/resource/Template:Portal_bar + , http://dbpedia.org/resource/Template:Supernovae + , http://dbpedia.org/resource/Template:Short_description + , http://dbpedia.org/resource/Template:Reflist + , http://dbpedia.org/resource/Template:Main + , http://dbpedia.org/resource/Template:Cite_book + , http://dbpedia.org/resource/Template:Other_uses + , http://dbpedia.org/resource/Template:Star_nav + , http://dbpedia.org/resource/Template:Wiktionary + , http://dbpedia.org/resource/Template:Star +
http://purl.org/dc/terms/subject http://dbpedia.org/resource/Category:Supergiants + , http://dbpedia.org/resource/Category:Stellar_phenomena + , http://dbpedia.org/resource/Category:Star_types +
http://www.w3.org/ns/prov#wasDerivedFrom http://en.wikipedia.org/wiki/Supergiant?oldid=1089816476&ns=0 +
http://xmlns.com/foaf/0.1/depiction http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Heic1323a_-1243686232.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/ESO-Betelgeuse.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/A_Snapshot_of_the_Jewel_Box_cluster_with_the_ESO_VLT.jpg +
http://xmlns.com/foaf/0.1/isPrimaryTopicOf http://en.wikipedia.org/wiki/Supergiant +
owl:sameAs http://el.dbpedia.org/resource/%CE%A5%CF%80%CE%B5%CF%81%CE%B3%CE%AF%CE%B3%CE%B1%CE%BD%CF%84%CE%B1%CF%82 + , http://fr.dbpedia.org/resource/%C3%89toile_superg%C3%A9ante + , http://sv.dbpedia.org/resource/Superj%C3%A4tte + , http://az.dbpedia.org/resource/%C4%B0fratn%C9%99h%C9%99ng_ulduzlar + , https://global.dbpedia.org/id/rBzB + , http://lb.dbpedia.org/resource/Rouden_Iwwerris + , http://af.dbpedia.org/resource/Superreus + , http://fa.dbpedia.org/resource/%D8%A7%D8%A8%D8%B1%D8%BA%D9%88%D9%84 + , http://yago-knowledge.org/resource/Supergiant_star + , http://he.dbpedia.org/resource/%D7%A2%D7%9C-%D7%A2%D7%A0%D7%A7 + , http://mk.dbpedia.org/resource/%D0%A1%D1%83%D0%BF%D0%B5%D1%80%D1%9F%D0%B8%D0%BD + , http://sl.dbpedia.org/resource/Nadorjakinja + , http://hi.dbpedia.org/resource/%E0%A4%AE%E0%A4%B9%E0%A4%BE%E0%A4%A6%E0%A4%BE%E0%A4%A8%E0%A4%B5_%E0%A4%A4%E0%A4%BE%E0%A4%B0%E0%A4%BE + , http://ga.dbpedia.org/resource/Forfhathach + , http://uk.dbpedia.org/resource/%D0%9D%D0%B0%D0%B4%D0%B3%D1%96%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%82 + , http://simple.dbpedia.org/resource/Supergiant + , http://ja.dbpedia.org/resource/%E8%B6%85%E5%B7%A8%E6%98%9F + , http://zh.dbpedia.org/resource/%E8%B6%85%E5%B7%A8%E6%98%9F + , http://lt.dbpedia.org/resource/Supermil%C5%BEin%C4%97 + , http://ko.dbpedia.org/resource/%EC%B4%88%EA%B1%B0%EC%84%B1 + , http://sr.dbpedia.org/resource/%D0%A1%D1%83%D0%BF%D0%B5%D1%80%D0%B3%D0%B8%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%82%D1%81%D0%BA%D0%B5_%D0%B7%D0%B2%D0%B5%D0%B7%D0%B4%D0%B5 + , http://ro.dbpedia.org/resource/Stea_supergigant%C4%83 + , http://ca.dbpedia.org/resource/Estrella_supergegant + , http://vi.dbpedia.org/resource/Sao_si%C3%AAu_kh%E1%BB%95ng_l%E1%BB%93 + , http://fi.dbpedia.org/resource/Ylij%C3%A4ttil%C3%A4inen + , http://et.dbpedia.org/resource/%C3%9Clihiid + , http://dbpedia.org/resource/Supergiant + , http://th.dbpedia.org/resource/%E0%B8%94%E0%B8%B2%E0%B8%A7%E0%B8%A2%E0%B8%B1%E0%B8%81%E0%B8%A9%E0%B9%8C%E0%B9%83%E0%B8%AB%E0%B8%8D%E0%B9%88 + , http://nl.dbpedia.org/resource/Superreus + , http://nn.dbpedia.org/resource/Superkjempe + , http://www.wikidata.org/entity/Q193599 + , http://lv.dbpedia.org/resource/P%C4%81rmilzu_zvaigzne + , http://sk.dbpedia.org/resource/Nadobor + , http://es.dbpedia.org/resource/Supergigante + , http://pt.dbpedia.org/resource/Estrela_supergigante + , http://rdf.freebase.com/ns/m.016x_2 + , http://uz.dbpedia.org/resource/O%CA%BBta_gigantlar + , http://ml.dbpedia.org/resource/%E0%B4%85%E0%B4%A4%E0%B4%BF%E0%B4%AD%E0%B5%80%E0%B4%AE_%E0%B4%A8%E0%B4%95%E0%B5%8D%E0%B4%B7%E0%B4%A4%E0%B5%8D%E0%B4%B0%E0%B4%82 + , http://ru.dbpedia.org/resource/%D0%A1%D0%B2%D0%B5%D1%80%D1%85%D0%B3%D0%B8%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%82 + , http://id.dbpedia.org/resource/Super_raksasa + , http://no.dbpedia.org/resource/Superkjempe + , http://ms.dbpedia.org/resource/Supergergasi + , http://eu.dbpedia.org/resource/Supererraldoi + , http://hr.dbpedia.org/resource/Superdiv + , http://cs.dbpedia.org/resource/Veleobr + , http://tt.dbpedia.org/resource/%D2%AE%D1%82%D3%99_%D0%B7%D1%83%D1%80_%D0%B9%D0%BE%D0%BB%D0%B4%D1%8B%D0%B7 + , http://bg.dbpedia.org/resource/%D0%A1%D0%B2%D1%80%D1%8A%D1%85%D0%B3%D0%B8%D0%B3%D0%B0%D0%BD%D1%82 + , http://tr.dbpedia.org/resource/%C3%9Cstdev + , http://it.dbpedia.org/resource/Stella_supergigante + , http://my.dbpedia.org/resource/%E1%80%86%E1%80%B0%E1%80%95%E1%80%AB_%E1%80%A7%E1%80%9B%E1%80%AC%E1%80%99%E1%80%80%E1%80%BC%E1%80%9A%E1%80%BA + , http://ast.dbpedia.org/resource/Superxigante + , http://pl.dbpedia.org/resource/Nadolbrzym + , http://ta.dbpedia.org/resource/%E0%AE%AA%E0%AF%87%E0%AE%B0%E0%AE%B0%E0%AE%95%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AE%A9%E0%AF%8D_%28%E0%AE%B5%E0%AE%BF%E0%AE%A3%E0%AF%8D%E0%AE%AE%E0%AF%80%E0%AE%A9%E0%AF%8D%29 + , http://ar.dbpedia.org/resource/%D8%B9%D9%85%D9%84%D8%A7%D9%82_%D8%B6%D8%AE%D9%85 +
rdfs:comment Надгіганти — одні з найбільш масивних зіроНадгіганти — одні з найбільш масивних зірок. На діаграмі Герцшпрунга — Рассела розташовані у верхній частині. У Йєркській класифікації надгігантам відповідають класи Ia (яскраві надгіганти) і Ib (менш яскраві надгіганти). Зазвичай повна (болометрична) абсолютна зоряна величина надгіганта знаходиться між (- 5) і (-12), і температурою поверхні від 3 500 до 20 000 К. Особливо яскраві надгіганти часто класифікуються як гіпергіганти.анти часто класифікуються як гіпергіганти. , Οι υπεργίγαντες (αγγλ. Supergiants) είναι Οι υπεργίγαντες (αγγλ. Supergiants) είναι οι πλέον ογκώδεις αστέρες. Στο διάγραμμα Χέρτζσπρουνγκ-Ράσελ (Ηertzsprung-Russell) καταλαμβάνουν την κορυφαία περιοχή του. Στη φασματική ταξινόμηση Γιέρκς (Yerkes) οι υπεργίγαντες ανήκουν στην κατηγορία Ia (οι περισσότερο φωτεινοί υπεργίγαντες) ή Ib (λιγότερο φωτεινοί υπεργίγαντες). Έχουν χαρακτηριστικά τα βολομετρικά απόλυτα μεγέθη μεταξύ -5 και -12. Οι φωτεινότεροι υπεργίγαντες συχνά ταξινομούνται ως υπεργίγαντες κατηγορίας 0.αξινομούνται ως υπεργίγαντες κατηγορίας 0. , Cineál annamh réalta, fíormhaisiúil agus nCineál annamh réalta, fíormhaisiúil agus níos lonrúla ná aon réalta eile. Samplaí is ea Betelgeuse is Rigel sa Bhodach, Antares is Deneb. 10-60 oiread níos maisiúla ná an Ghrian, thar 10,000 oiread níos gile, agus mar sin, le feiceáil an-fhada amach uathu.mar sin, le feiceáil an-fhada amach uathu. , 超巨星是質量、體積最大,且光度最亮的恆星,絕對星等在-3~-8等之間,溫度範圍從3,450K至20,000K不等,盤據在赫羅圖頂端位置的區域。 , Las estrellas supergigantes (supergiant stLas estrellas supergigantes (supergiant stars en inglés) son estrellas con masas comprendidas entre 10 y 50 masas solares y enormes dimensiones, que en el caso de las supergigantes rojas pueden ser del orden de 1000 veces la del Sol. Ocupan la parte superior del diagrama de Hertzsprung-Russell. En la clasificación espectral de Yerkes son de clase de luminosidad Ia (las supergigantes más luminosas), o Ib (las menos luminosas). Sus magnitudes absolutas bolométricas típicas van desde -5 a -12. Las supergigantes extremadamente luminosas suelen clasificarse como hipergigantes (clase 0).clasificarse como hipergigantes (clase 0). , En astronomia, una estrella supergegant ésEn astronomia, una estrella supergegant és un tipus d'estrella molt voluminosa, devers 10 a 50 masses solars. Les supergegants poden tenir un radi 1.000 vegades més gran que el del Sol. Per causa de la seva massa tan gran, aquestes estrelles tenen una durada de vida molt curta: de l'ordre de 10 a 50 milions d'anys, i no s'observen més que dins les estructures còsmiques joves, com els cúmuls oberts, els braços de les galàxies espirals i a les galàxies irregulars. No s'observen pas als nuclis de les galàxies espirals, galàxies el·líptiques o als cúmuls globulars, aquells que se suposa que són antics.ars, aquells que se suposa que són antics. , Superjätte eller överjätte är de stjärnor Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna. Superjättar har tio gånger större massa än solen, eller mer. De varierar kraftigt i storlek från knappt etthundra gånger vår sols radie till uppemot 1 000 gånger. Det finns superjättar av alla spektralklasser. De röda superjättarna är de allra största stjärnorna som finns och har en mycket hög luminositet. En superjätte slutar sannolikt som en supernova typ II. slutar sannolikt som en supernova typ II. , Une (étoile) supergéante est un type d'étoile très massive, d'environ 10 à 70 masses solaires. , 超巨星(ちょうきょせい、supergiant)は、太陽よりはるかに大きく明るい恒星のこと。明るさはの場合は太陽の1万倍(全エネルギー放射で太陽の10万倍)以上、赤色超巨星の場合は太陽の数千倍(同3万倍)以上ある。また、直径は青色超巨星で太陽の数十倍以上、赤色超巨星では太陽の数百倍以上はある。最も巨大な恒星は、最近までおおいぬ座VY星と言われていた。 2012年の時点で直径がそれなりの精度でわかっている中では、太陽の1650倍ほどであるはくちょう座V1489星が最も大きな恒星となっている。 , 헤르츠스프룽-러셀도표 aka 색등급도분광형갈색왜성백색왜성적색왜성준왜성주계열성(소위 "왜성")준거성거성밝은 거성극대거성절대등급(MV) 초거성(超巨星, 영어: Supergiant)은 매우 무겁고 밝은 별 중 하나이다. 이들은 헤르츠스프룽-러셀 도표의 꼭대기 영역을 차지하며, 절대복사등급은 -5에서 -12 등급 사이이고, 온도는 약 3,500 ~ 20,000 K이다. , Сверхгиганты — одни из наиболее ярких, круСверхгиганты — одни из наиболее ярких, крупных и массивных звёзд, светимость которых может в миллионы раз превышать солнечную, а радиус — в тысячи раз. Эти звёзды занимают верхнюю часть диаграммы Герцшпрунга — Рассела и составляют класс светимости I. У них наблюдается сильный звёздный ветер, практически все они переменны.дный ветер, практически все они переменны. , Estrelas supergigantes estão entre as estrEstrelas supergigantes estão entre as estrelas mais maciças. No diagrama de Hertzsprung-Russell elas ocupam a parte superior do diagrama. Na classificação espectral de Yerkes, as supergigantes estão na classe Ia (supergigantes mais luminosas) ou Ib (supergigantes menos luminosas). Tipicamente, possuem magnitudes bolométricas (absolutas) entre -5 e -12. As mais luminosas das supergigantes são freqüentemente classificadas como hipergigantes de classe 0.ssificadas como hipergigantes de classe 0. , Veleobr je velmi hmotná a velmi zářivá hvěVeleobr je velmi hmotná a velmi zářivá hvězda. Její absolutní hvězdná velikost je -3 až -8, povrchová teplota od 3 500 do 25 000 Kelvinů, hmotnost 10 až 70 hmotností Slunce a velikostí se rovnají 1 000krát průměru Slunce. Vzhledem ke své extrémní hmotnosti mají velice krátký život, pohybující se pouze mezi 10 až 50 miliony let. V Hertzsprungově–Russellově diagramu zabírají celou horní část. Mezi nejznámější veleobry patří hvězdy Polárka, Betelgeuze, VV Cephei, Deneb, Rigel nebo V354 Cephei. VV Cephei, Deneb, Rigel nebo V354 Cephei. , Izar supererraldoiak (ingelesez: supergianIzar supererraldoiak (ingelesez: supergiant stars) 10 eta 50 eguzki masa arteko masa eta neurri oso handia duten izarrak dira, supererraldoi gorrien kasuan, Eguzkiarenaren halako 1000 izan daitekeena. Hertzsprung-Russell diagramaren goialdea hartzen dute. Yerkesen espektro sailkapenean, Ia argitasun klasekoak dira (supererraldoirik argitsuenak), edo Ib (argitasun gutxienekoak). Euren magnitude absolutu bolometriko tipikoak, -5etik -12rarte doaz. Biziki argitsuak diren supererraldoiak, hipererraldoi (0 klasea) bezala sailkatzen dira.rraldoi (0 klasea) bezala sailkatzen dira. , Nadolbrzym – rodzaj gwiazdy o skrajnie wieNadolbrzym – rodzaj gwiazdy o skrajnie wielkiej masie i rozmiarach: od około 10 do 50 mas Słońca i promieniu dochodzącym nawet do ponad 1500 promieni Słońca. Ich czas życia jest krótki, od 10 do 50 milionów lat, mogą więc być obserwowane w młodych strukturach, takich jak gromady otwarte, ramiona galaktyk spiralnych czy galaktyki nieregularne. Nie obserwujemy ich w jądrach spiralnych galaktyk ani w galaktykach eliptycznych. Uważa się, że w młodym Wszechświecie była duża liczba nadolbrzymów, tworzących III populację gwiazd.lbrzymów, tworzących III populację gwiazd. , In astronomia, le stelle supergiganti sonoIn astronomia, le stelle supergiganti sono stelle che rientrano nella classe di luminosità I della classificazione spettrale di Yerkes. Le stelle che appartengono a questa classe esibiscono linee spettrali molto più fini rispetto alle stelle appartenenti alla sequenza principale. Le linee assottigliate sono indice del fatto che l'atmosfera di queste stelle è molto rarefatta. La maggior parte delle supergiganti sono stelle massicce che nella fase finale della loro esistenza aumentano considerevolmente il loro raggio. Questo fenomeno da un lato diminuisce la densità della stella assottigliandone le linee spettrali, dall'altro, aumentando enormemente la superficie radiante, innalza la luminosità della stella.iante, innalza la luminosità della stella. , Een superreus is een klasse van de meest lEen superreus is een klasse van de meest lichtsterke en massieve sterren. Superreuzen bevinden zich in de bovenste regionen van het Hertzsprung-Russelldiagram met absolute magnitudes tussen ongeveer -3 en -9, met een maximum van 300.000 keer de lichtsterkte van de zon, met oppervlaktetemperaturen tussen 3500 en 20 000 kelvin. De allerhelderste superreuzen noemt men ook wel hyperreus. Wanneer een ster een superreus is, wordt dat in het spectrum aangegeven met een c of, verfijnder, met aanduidingen als Ia–0 (extreem heldere superreus), Ia (heldere superreus), Ib (zwakkere superreus) of II ("heldere reus": overgang naar reuzensterren). Er bestaan blauwe, en rode superreuzen.). Er bestaan blauwe, en rode superreuzen. , العمالقة الضخمة (Super Giants) ويطلق عليهاالعمالقة الضخمة (Super Giants) ويطلق عليها بعض الفلكيين اسم (العمالقة العُظمى) أو (المردة الكبرى) وهي أكبر النجوم حجما كما أنها أكبر الوحدات الكونية المفردة المعروفة لنا حتى الوقت الحاضر. تبلغ كتلة العملاق الضخم بين 20 إلى 100 كتلة شمسية، وهو نجم أحمر اللون ويُعتبر من أقل النجوم حرارة بوجه عام. تصل بعض النجوم إلى تلك المرحلة عند تقدمها في العمر فتزيد درجة حرارة باطنها وتتسع وتتمدد طبقاتها العليا فتشغل مكانا كبيرا من الفضاء. وقد يصل حجمها وانتفاخها حدا يستطيع أن يحوي في باطنه أكثر من 30 مليون نجم في حجم الشمس التي تتسع بدورها لأكثر من مليون كوكب مثل كوكب الأرض. وهي نجوم قد اتسع قطرها بحيث يزيد عن قطر الشمس 100 مرة ويكون ضياؤها شديد (قدرها المطلق بين -5 و-12)، وعامل اتساع سطحها هو العامل الرئيسي لشدة إشعاعها فدرجة حرارة سطحها لا تزيد عن 4.000 كلفن، ولكننا تستطيع رؤيتها واضحة من الأرض بالعين لكننا تستطيع رؤيتها واضحة من الأرض بالعين , Super raksasa (Inggris: Supergiant) atau MSuper raksasa (Inggris: Supergiant) atau Maharaksasa adalah bintang yang sangat masif di luar sana, berkisar antara 10 hingga 70 massa matahari, dan berdiameter lebih dari 100 kali dan dapat berkisar dari 30.000 hingga ratusan ribu kali lipat radiasi matahari. Mereka menempati wilayah teratas dari diagram Hertzsprung-Russel. Super raksasa memiliki magnitudo visual absolut antara -3 hingga -8. Mereka sangat bervariasi dalam hal radius , biasanya dari 30 hingga 500, atau bahkan lebih dari 1000 jari-jari Matahari. Mereka biasanya diamati dalam struktur kosmik muda seperti gugus terbuka, dengan galaksi spiral, dan galaksi tidak teratur. Juga tidak seperti bintang bermassa rendah super raksasa cukup besar untuk meleburkan unsur yang lebih berat dari helium, dan karenanya mereka tidak membubarkaium, dan karenanya mereka tidak membubarka , Supergiants are among the most massive andSupergiants are among the most massive and most luminous stars. Supergiant stars occupy the top region of the Hertzsprung–Russell diagram with absolute visual magnitudes between about −3 and −8. The temperature range of supergiant stars spans from about 3,400 K to over 20,000 K.spans from about 3,400 K to over 20,000 K.
rdfs:label Надгігант , Supergiant , Superjätte , Supererraldoi , Сверхгигант , Forfhathach , 超巨星 , Super raksasa , Veleobr , Supergigante , عملاق ضخم , Estrella supergegant , Superreus , Υπεργίγαντας , Nadolbrzym , 초거성 , Estrela supergigante , Étoile supergéante , Stella supergigante
hide properties that link here 
http://dbpedia.org/resource/Supergiant_%28disambiguation%29 + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageDisambiguates
http://dbpedia.org/resource/Supergiant_star + , http://dbpedia.org/resource/Supergiants + , http://dbpedia.org/resource/White_Supergiant + , http://dbpedia.org/resource/Yellow-white_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/Yellow-white_supergiants + , http://dbpedia.org/resource/Blue-white_supergiants + , http://dbpedia.org/resource/Super_giant + , http://dbpedia.org/resource/Super_giant_star + , http://dbpedia.org/resource/Supergiant_Star + , http://dbpedia.org/resource/Supergiant_stars + , http://dbpedia.org/resource/White_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/White_supergiants + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRedirects
http://dbpedia.org/resource/Ursa_Minor + , http://dbpedia.org/resource/X-ray_astronomy + , http://dbpedia.org/resource/X-ray_transient + , http://dbpedia.org/resource/Eta_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/X-ray_binary + , http://dbpedia.org/resource/Astrophysical_X-ray_source + , http://dbpedia.org/resource/Betelgeuse + , http://dbpedia.org/resource/Astronomical_object + , http://dbpedia.org/resource/WR_140 + , http://dbpedia.org/resource/AB7 + , http://dbpedia.org/resource/RT_Trianguli_Australis + , http://dbpedia.org/resource/Alpha_Leporis + , http://dbpedia.org/resource/45_Draconis + , http://dbpedia.org/resource/Effective_temperature + , http://dbpedia.org/resource/Leo_Minor + , http://dbpedia.org/resource/Galactic_Center + , http://dbpedia.org/resource/B-type_main-sequence_star + , http://dbpedia.org/resource/Lego_Marvel_Super_Heroes_2 + , http://dbpedia.org/resource/Period_4_element + , http://dbpedia.org/resource/GCIRS_13E + , http://dbpedia.org/resource/NGC_654 + , http://dbpedia.org/resource/Stephenson_2-18 + , http://dbpedia.org/resource/BD%2B43_3654 + , http://dbpedia.org/resource/AG_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/Alpha_Persei + , http://dbpedia.org/resource/HD_50064 + , http://dbpedia.org/resource/HD_93129 + , http://dbpedia.org/resource/RS_Puppis + , http://dbpedia.org/resource/NGC_663 + , http://dbpedia.org/resource/Beta_Camelopardalis + , http://dbpedia.org/resource/Delta_Canis_Majoris + , http://dbpedia.org/resource/Delta_Trianguli_Australis + , http://dbpedia.org/resource/Star + , http://dbpedia.org/resource/WR_30a + , http://dbpedia.org/resource/Supernova + , http://dbpedia.org/resource/Red_giant + , http://dbpedia.org/resource/Pegasus_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/Nova + , http://dbpedia.org/resource/BI_253 + , http://dbpedia.org/resource/Hypergiant + , http://dbpedia.org/resource/Beta_Doradus + , http://dbpedia.org/resource/S_Doradus + , http://dbpedia.org/resource/Chi2_Orionis + , http://dbpedia.org/resource/Saiph + , http://dbpedia.org/resource/Blue_loop + , http://dbpedia.org/resource/Westerlund_1-243 + , http://dbpedia.org/resource/Luminous_blue_variable + , http://dbpedia.org/resource/Zeta_Cephei + , http://dbpedia.org/resource/Beta_Arae + , http://dbpedia.org/resource/List_of_largest_known_stars + , http://dbpedia.org/resource/Upsilon_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/Upsilon_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/V399_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/V533_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/Orders_of_magnitude_%28volume%29 + , http://dbpedia.org/resource/Tychonic_system + , http://dbpedia.org/resource/Gamma_Arae + , http://dbpedia.org/resource/Zeta_Ophiuchi + , http://dbpedia.org/resource/Zeta_Persei + , http://dbpedia.org/resource/Zeta_Puppis + , http://dbpedia.org/resource/Eta_Canis_Majoris + , http://dbpedia.org/resource/Eta_Leonis + , http://dbpedia.org/resource/HD_74180 + , http://dbpedia.org/resource/HD_84810 + , http://dbpedia.org/resource/Iota1_Scorpii + , http://dbpedia.org/resource/Kappa_Trianguli_Australis + , http://dbpedia.org/resource/Phi_Velorum + , http://dbpedia.org/resource/Pi_Puppis + , http://dbpedia.org/resource/IC_2118 + , http://dbpedia.org/resource/Omicron1_Centauri + , http://dbpedia.org/resource/Omicron2_Centauri + , http://dbpedia.org/resource/Orion%27s_Belt + , http://dbpedia.org/resource/List_of_star_extremes + , http://dbpedia.org/resource/Alpha_Aquarii + , http://dbpedia.org/resource/Beta_Aquarii + , http://dbpedia.org/resource/Orders_of_magnitude_%28mass%29 + , http://dbpedia.org/resource/Centaurus_X-3 + , http://dbpedia.org/resource/12_Aurigae + , http://dbpedia.org/resource/139_Tauri + , http://dbpedia.org/resource/13_Monocerotis + , http://dbpedia.org/resource/Gamma1_Normae + , http://dbpedia.org/resource/Zeta_Monocerotis + , http://dbpedia.org/resource/19_Cephei + , http://dbpedia.org/resource/WR_24 + , http://dbpedia.org/resource/3_Puppis + , http://dbpedia.org/resource/63_Cygni + , http://dbpedia.org/resource/AH_Velorum + , http://dbpedia.org/resource/Cygnus_OB2-8A + , http://dbpedia.org/resource/DU_Crucis + , http://dbpedia.org/resource/HD_156768 + , http://dbpedia.org/resource/HD_158476 + , http://dbpedia.org/resource/HD_161840 + , http://dbpedia.org/resource/HD_59612 + , http://dbpedia.org/resource/HD_64760 + , http://dbpedia.org/resource/HR_1884 + , http://dbpedia.org/resource/HR_3407 + , http://dbpedia.org/resource/Chi_Aquilae + , http://dbpedia.org/resource/Chi_Aurigae + , http://dbpedia.org/resource/T_Vulpeculae + , http://dbpedia.org/resource/Xi_Cygni + , http://dbpedia.org/resource/Dorado + , http://dbpedia.org/resource/Photographic_magnitude + , http://dbpedia.org/resource/Small_Magellanic_Cloud + , http://dbpedia.org/resource/NGC_6946 + , http://dbpedia.org/resource/Large_Magellanic_Cloud + , http://dbpedia.org/resource/Pavo_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/Eridanus_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/The_Naked_Now + , http://dbpedia.org/resource/Supergiant_star + , http://dbpedia.org/resource/Iota_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/MWC_349 + , http://dbpedia.org/resource/Carina_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/Corona_Borealis + , http://dbpedia.org/resource/Sagitta + , http://dbpedia.org/resource/Psi1_Aurigae + , http://dbpedia.org/resource/Psi_Andromedae + , http://dbpedia.org/resource/Pyxis + , http://dbpedia.org/resource/IRC_-10414 + , http://dbpedia.org/resource/Sanduleak_-69_202 + , http://dbpedia.org/resource/V636_Scorpii + , http://dbpedia.org/resource/Vela_X-1 + , http://dbpedia.org/resource/HD_185018 + , http://dbpedia.org/resource/Theta_Delphini + , http://dbpedia.org/resource/Sigma_Serpentis + , http://dbpedia.org/resource/1_Lupi + , http://dbpedia.org/resource/CK_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/Eta_Pavonis + , http://dbpedia.org/resource/HD_101570 + , http://dbpedia.org/resource/HD_114533 + , http://dbpedia.org/resource/HD_73634 + , http://dbpedia.org/resource/Pi2_Octantis + , http://dbpedia.org/resource/RV_Tauri + , http://dbpedia.org/resource/Pismis_24-1 + , http://dbpedia.org/resource/Alpha_Camelopardalis + , http://dbpedia.org/resource/Nu_Cephei + , http://dbpedia.org/resource/HD_133683 + , http://dbpedia.org/resource/L_Puppis + , http://dbpedia.org/resource/H_Puppis + , http://dbpedia.org/resource/F_Cygni + , http://dbpedia.org/resource/FU_Orionis_star + , http://dbpedia.org/resource/Messier_90 + , http://dbpedia.org/resource/Ultraluminous_X-ray_source + , http://dbpedia.org/resource/4_Lacertae + , http://dbpedia.org/resource/Radiation_pressure + , http://dbpedia.org/resource/Stellar_collision + , http://dbpedia.org/resource/Outline_of_astronomy + , http://dbpedia.org/resource/Antlia + , http://dbpedia.org/resource/Jewel_Box_%28star_cluster%29 + , http://dbpedia.org/resource/Westerhout_31 + , http://dbpedia.org/resource/ULTRASAT + , http://dbpedia.org/resource/Pi_Herculis + , http://dbpedia.org/resource/Wilhelmina_Iwanowska + , http://dbpedia.org/resource/R_Coronae_Borealis_variable + , http://dbpedia.org/resource/Extreme_helium_star + , http://dbpedia.org/resource/Supergiants + , http://dbpedia.org/resource/Subgiant + , http://dbpedia.org/resource/Semiregular_variable_star + , http://dbpedia.org/resource/B%28e%29_star + , http://dbpedia.org/resource/Red_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/Epsilon_Aurigae + , http://dbpedia.org/resource/Main_sequence + , http://dbpedia.org/resource/Blue_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/MY_Cephei + , http://dbpedia.org/resource/Yellow_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/IRAS_23304%2B6147 + , http://dbpedia.org/resource/HD_115337 + , http://dbpedia.org/resource/HD_25291 + , http://dbpedia.org/resource/Deneb + , http://dbpedia.org/resource/Alpha_Cygni_variable + , http://dbpedia.org/resource/Cygnus_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/O-type_main-sequence_star + , http://dbpedia.org/resource/Variable_star + , http://dbpedia.org/resource/Gamma_Cygni + , http://dbpedia.org/resource/Yellow_hypergiant + , http://dbpedia.org/resource/Carbon + , http://dbpedia.org/resource/Rigel + , http://dbpedia.org/resource/Stellar_atmosphere + , http://dbpedia.org/resource/Stellar_classification + , http://dbpedia.org/resource/Carbon_star + , http://dbpedia.org/resource/NGC_5204 + , http://dbpedia.org/resource/R_Coronae_Borealis + , http://dbpedia.org/resource/Beta_Lyrae_variable + , http://dbpedia.org/resource/V4381_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/V509_Cassiopeiae + , http://dbpedia.org/resource/V725_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/V957_Scorpii + , http://dbpedia.org/resource/104_Aquarii + , http://dbpedia.org/resource/SV_Vulpeculae + , http://dbpedia.org/resource/SX_Centauri + , http://dbpedia.org/resource/S_Vulpeculae + , http://dbpedia.org/resource/CS_Camelopardalis + , http://dbpedia.org/resource/WR_133 + , http://dbpedia.org/resource/WX_Coronae_Australis + , http://dbpedia.org/resource/W_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/Long-period_variable_star + , http://dbpedia.org/resource/48_Librae + , http://dbpedia.org/resource/DY_Centauri + , http://dbpedia.org/resource/FG_Sagittae + , http://dbpedia.org/resource/Nu_Aquilae + , http://dbpedia.org/resource/PV_Telescopii + , http://dbpedia.org/resource/HD_115211 + , http://dbpedia.org/resource/HD_21389 + , http://dbpedia.org/resource/HD_32188 + , http://dbpedia.org/resource/HD_90853 + , http://dbpedia.org/resource/Iota2_Scorpii + , http://dbpedia.org/resource/Iota_Canis_Majoris + , http://dbpedia.org/resource/Omicron1_Canis_Majoris + , http://dbpedia.org/resource/Omicron2_Canis_Majoris + , http://dbpedia.org/resource/RS_Telescopii + , http://dbpedia.org/resource/R_Muscae + , http://dbpedia.org/resource/R_Scuti + , http://dbpedia.org/resource/R_Trianguli_Australis + , http://dbpedia.org/resource/32_Cygni + , http://dbpedia.org/resource/PU_Vulpeculae + , http://dbpedia.org/resource/RV_Tauri_variable + , http://dbpedia.org/resource/V838_Monocerotis + , http://dbpedia.org/resource/International_Axion_Observatory + , http://dbpedia.org/resource/NGC_4449 + , http://dbpedia.org/resource/Stingray_Nebula + , http://dbpedia.org/resource/Stars_named_after_people + , http://dbpedia.org/resource/Robert_B._Leighton + , http://dbpedia.org/resource/Convective_overshoot + , http://dbpedia.org/resource/Zeta_Capricorni + , http://dbpedia.org/resource/Auriga_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/Supernova_nucleosynthesis + , http://dbpedia.org/resource/Be_star + , http://dbpedia.org/resource/Melnick_42 + , http://dbpedia.org/resource/Apparent_magnitude + , http://dbpedia.org/resource/Orion_%28constellation%29 + , http://dbpedia.org/resource/Giant_star + , http://dbpedia.org/resource/Telescopium + , http://dbpedia.org/resource/HD_5980 + , http://dbpedia.org/resource/Alnitak + , http://dbpedia.org/resource/Arches_Cluster + , http://dbpedia.org/resource/List_of_stars_in_Argo_Navis + , http://dbpedia.org/resource/List_of_stars_in_Carina + , http://dbpedia.org/resource/Gamma_Ursae_Minoris + , http://dbpedia.org/resource/Alpha1_Capricorni + , http://dbpedia.org/resource/HR_4177 + , http://dbpedia.org/resource/1806%E2%88%9220_cluster + , http://dbpedia.org/resource/Period-luminosity_relation + , http://dbpedia.org/resource/68_Cygni + , http://dbpedia.org/resource/Phi_Cassiopeiae + , http://dbpedia.org/resource/R_Sagittae + , http://dbpedia.org/resource/S_Sagittae + , http://dbpedia.org/resource/HD_183143 + , http://dbpedia.org/resource/BG_Geminorum + , http://dbpedia.org/resource/Mu_Persei + , http://dbpedia.org/resource/W_Crucis + , http://dbpedia.org/resource/Supergiant_%28disambiguation%29 + , http://dbpedia.org/resource/White_Supergiant + , http://dbpedia.org/resource/SP77_31-18 + , http://dbpedia.org/resource/Yellow-white_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/Yellow-white_supergiants + , http://dbpedia.org/resource/Blue-white_supergiants + , http://dbpedia.org/resource/Super_giant + , http://dbpedia.org/resource/Super_giant_star + , http://dbpedia.org/resource/Supergiant_Star + , http://dbpedia.org/resource/Supergiant_stars + , http://dbpedia.org/resource/White_supergiant + , http://dbpedia.org/resource/White_supergiants + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink
http://dbpedia.org/resource/Gamma1_Normae + , http://dbpedia.org/resource/V4381_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/S_Sagittae + http://dbpedia.org/property/type
http://dbpedia.org/resource/HD_50064 + , http://dbpedia.org/resource/UY_Scuti + , http://dbpedia.org/resource/RY_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/37_Leonis_Minoris + , http://dbpedia.org/resource/T_Persei + , http://dbpedia.org/resource/KW_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/VX_Sagittarii + , http://dbpedia.org/resource/KY_Cygni + , http://dbpedia.org/resource/Extreme_helium_star + , http://dbpedia.org/resource/S_Persei + , http://dbpedia.org/resource/EV_Carinae + , http://dbpedia.org/resource/Iota2_Scorpii + , http://dbpedia.org/resource/RS_Persei + , http://dbpedia.org/resource/Westerlund_1-26 + , http://dbpedia.org/resource/HDE_316285 + , http://dbpedia.org/resource/CPD%E2%88%9257%C2%B0_2874 + , http://dbpedia.org/resource/IRC-10414 + http://purl.org/linguistics/gold/hypernym
http://en.wikipedia.org/wiki/Supergiant + http://xmlns.com/foaf/0.1/primaryTopic
http://dbpedia.org/resource/Supergiant + owl:sameAs
http://dbpedia.org/resource/X-ray_astronomy + rdfs:seeAlso
 

 

Enter the name of the page to start semantic browsing from.