Browse Wiki & Semantic Web

Jump to: navigation, search
Http://dbpedia.org/resource/Misology
  This page has no properties.
hide properties that link here 
  No properties link to this page.
 
http://dbpedia.org/resource/Misology
http://dbpedia.org/ontology/abstract La misologie, mot formé à partir du grec mLa misologie, mot formé à partir du grec misos (« la haine »), et logos (ici, « la raison »), désigne la « haine du logos », c'est-à-dire le dégoût ou la répulsion qu'un individu peut éprouver pour les raisonnements de la logique formelle. La notion provient de la tradition philosophique occidentale, et a été un objet de réflexion pour les philosophes de Platon jusqu'à Kant.ur les philosophes de Platon jusqu'à Kant. , Misology is defined as the hatred of reasoning; the revulsion or distrust of logical debate, argumentation, or the Socratic method. , Misología (del griego miséo, "odiar" y logMisología (del griego miséo, "odiar" y logía, "elemento de composición que significa tratado") es un término filosófico introducido por Platón, con el cual describía el desprecio hacia los razonamientos. Posteriormente, Kant consideraba que se trataba en la creencia errónea de que la razón conduce a la felicidad, cuando en realidad debía llevar a la moralidad.o en realidad debía llevar a la moralidad. , Misologi, uttryck från filosofin: Misstro Misologi, uttryck från filosofin: Misstro och antipati gentemot språket[källa behövs] och förnuftet. Misologi är uppskattandet av känslan och intuition som en filosof och kommer fram till. Denna övergång till omvända värdering händer oftast i slutet av livet och har ingenting med misstro eller hat mot förnuft att göra.ed misstro eller hat mot förnuft att göra. , 理性恨,又译为厌恶理论,蔑视理论,厌恶学问等(古希臘語:μισολογία),為对理性的仇恨其中一種解說。源於對逻辑推理、邏輯论证和苏格拉底反詰法的排斥及不信任。 , Misologia (del grec μισέω, miséō 'odiar', Misologia (del grec μισέω, miséō 'odiar', i λογία, logía 'tractat') és un mot filosòfic introduït per Plató amb el qual descrivia el rebuig envers els raonaments. Posteriorment, Kant va considerar que es tractava de la creença errònia que la raó condueix a la felicitat, quan en realitat ha de portar a la moralitat.n en realitat ha de portar a la moralitat. , A misologia é definida como o ódio ou aversão ao raciocínio; a repulsão ou desconfiança do debate lógico, argumentação, ou do método socrático. , Мизоло́гия (от др.-греч. μῖσος «ненавижу» Мизоло́гия (от др.-греч. μῖσος «ненавижу» + λόγος «слово») — ненависть к разуму, наукам. В платоновском диалоге «Федон» Сократ сравнивает мизологию (ненависть всякого слова) и её возникновение с мизантропией (человеконенавистничество) и считает мизологию «бо́льшей бедой». Термин стал известен после издания диалогов Платона в переводе Бенджамина Джоветта в 1870-е гг. Иммануил Кант в сочинении «Основы метафизики нравственности» определяет мизологию как ненависть к разуму, которая возникает «у многих людей, и притом самых искушенных в применении разума».том самых искушенных в применении разума». , Misologie (von griech.: misologia) bezeichMisologie (von griech.: misologia) bezeichnet allgemein die Ablehnung von vernünftig-logischem Denken. Als Problem findet sich dies bereits in Platons Phaidon, der darauf verweist, dass rechthaberische Argumente und logische Täuschungen, wie sie in der Eristik verwendet werden, den Getäuschten am Ende an der Vernunft zweifeln lassen. Nach Immanuel Kant (vgl. Logik, Einleitung, Abschnitt III) ist die Misologie ein philosophischer Standpunkt, der sich zwar auf die Weisheit als oberstes Ziel der Philosophie beruft, die Wissenschaft aber ablehnt. Misologie – so Kant – entspringt einerseits der Leerheit wissenschaftlicher Erkenntnisse und einer daraus folgenden Eitelkeit, andererseits auch einer Unbefriedigung in Bezug auf die wissenschaftliche Tätigkeit. In der Grundlegung zur Metaphysik der Sitten übersetzt Kant „Misologie“ selbst mit „Haß der Vernunft“ (Immanuel Kant: AA IV, 395). Kant beschreibt in der Grundlegung zur Metaphysik der Sitten, dass Misologie dann folgt, wenn „eine kultivierte Vernunft sich mit der Absicht auf den Genuß des Lebens und der Glückseligkeit abgibt“. Diesen Schluss begründet er damit, dass je mehr sich die Vernunft mit der Glückseligkeit befasst, das Bewusstsein entsteht, dass der Vorteil, den sie von den Künsten und der Wissenschaft erwartet, mehr Mühseligkeit als Glückseligkeit ist und die Glückseligkeit viel näher „unter der Leitung des bloßen Naturinstinkts“ ist. Der Weg zur Glückseligkeit wird also viel weiter durch Vernunftgebrauch, als durch Instinktgebrauch. Diese Argumentation folgt nach der Festlegung, dass Glückseligkeit nicht der Zweck des Menschen, den die Natur demselben auferlegt hat, sein kann. Kant setzt die Gefahr der Misologie zur Unterstreichung dieser These ein, die Vernunft sei – im Gegensatz zum Instinkt – zu etwas viel würdigerem geschaffen, als zur Herbeiführung von Glückseligkeit. Demgegenüber bestimmt Kant das Verhältnis von Weisheit und Wissenschaft positiv. „Denn Wissenschaft hat einen innern wahren Wert nur als Organ der Weisheit.“ Er fügt aber hinzu, dass auch die Weisheit ohne die Wissenschaft nicht auskommt, sondern ohne sie zu einem bloßen „Schattenriss einer Vollkommenheit“ wird, „zu der wir nie gelangen werden.“t“ wird, „zu der wir nie gelangen werden.“
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageID 14050778
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageLength 7869
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRevisionID 1101079723
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink http://dbpedia.org/resource/Wikt:%CE%BC%E1%BF%96%CF%83%CE%BF%CF%82 + , http://dbpedia.org/resource/Phaedo_of_Elis + , http://dbpedia.org/resource/Category:Reasoning + , http://dbpedia.org/resource/Simmias_of_Thebes + , http://dbpedia.org/resource/Category:Anti-intellectualism + , http://dbpedia.org/resource/Wikt:-ia + , http://dbpedia.org/resource/Phaedo + , http://dbpedia.org/resource/Ancient_Greek + , http://dbpedia.org/resource/Wikt:%CE%BB%CF%8C%CE%B3%CE%BF%CF%82 + , http://dbpedia.org/resource/Fideism + , http://dbpedia.org/resource/Reason + , http://dbpedia.org/resource/Benjamin_Jowett + , http://dbpedia.org/resource/Plato + , http://dbpedia.org/resource/Category:Informal_fallacies + , http://dbpedia.org/resource/Socrates + , http://dbpedia.org/resource/Cebes + , http://dbpedia.org/resource/Thomas_Kingsmill_Abbott + , http://dbpedia.org/resource/Deductive_reasoning + , http://dbpedia.org/resource/Echecrates_of_Phlius + , http://dbpedia.org/resource/Hatred + , http://dbpedia.org/resource/Attic_Greek + , http://dbpedia.org/resource/Argument + , http://dbpedia.org/resource/Groundwork_of_the_Metaphysic_of_Morals + , http://dbpedia.org/resource/Socratic_method + , http://dbpedia.org/resource/Immanuel_Kant +
http://dbpedia.org/property/wikiPageUsesTemplate http://dbpedia.org/resource/Template:Wikiquote + , http://dbpedia.org/resource/Template:Quote + , http://dbpedia.org/resource/Template:Confused + , http://dbpedia.org/resource/Template:Authority_control + , http://dbpedia.org/resource/Template:Refn + , http://dbpedia.org/resource/Template:Short_description + , http://dbpedia.org/resource/Template:Reflist +
http://purl.org/dc/terms/subject http://dbpedia.org/resource/Category:Reasoning + , http://dbpedia.org/resource/Category:Anti-intellectualism + , http://dbpedia.org/resource/Category:Informal_fallacies +
http://www.w3.org/ns/prov#wasDerivedFrom http://en.wikipedia.org/wiki/Misology?oldid=1101079723&ns=0 +
http://xmlns.com/foaf/0.1/isPrimaryTopicOf http://en.wikipedia.org/wiki/Misology +
owl:differentFrom http://dbpedia.org/resource/Misogyny +
owl:sameAs http://pt.dbpedia.org/resource/Misologia + , https://global.dbpedia.org/id/KwjQ + , http://de.dbpedia.org/resource/Misologie + , http://et.dbpedia.org/resource/Misoloogia + , http://ru.dbpedia.org/resource/%D0%9C%D0%B8%D0%B7%D0%BE%D0%BB%D0%BE%D0%B3%D0%B8%D1%8F + , http://no.dbpedia.org/resource/Misologi + , http://zh.dbpedia.org/resource/%E7%90%86%E6%80%A7%E6%81%A8 + , http://dbpedia.org/resource/Misology + , http://fr.dbpedia.org/resource/Misologie + , http://es.dbpedia.org/resource/Misolog%C3%ADa + , http://ca.dbpedia.org/resource/Misologia + , http://sv.dbpedia.org/resource/Misologi + , http://he.dbpedia.org/resource/%D7%9E%D7%99%D7%96%D7%95%D7%9C%D7%95%D7%92%D7%99%D7%94 + , http://www.wikidata.org/entity/Q1304954 + , http://rdf.freebase.com/ns/m.03cs3vr +
rdfs:comment 理性恨,又译为厌恶理论,蔑视理论,厌恶学问等(古希臘語:μισολογία),為对理性的仇恨其中一種解說。源於對逻辑推理、邏輯论证和苏格拉底反詰法的排斥及不信任。 , Misologi, uttryck från filosofin: Misstro Misologi, uttryck från filosofin: Misstro och antipati gentemot språket[källa behövs] och förnuftet. Misologi är uppskattandet av känslan och intuition som en filosof och kommer fram till. Denna övergång till omvända värdering händer oftast i slutet av livet och har ingenting med misstro eller hat mot förnuft att göra.ed misstro eller hat mot förnuft att göra. , Misologia (del grec μισέω, miséō 'odiar', Misologia (del grec μισέω, miséō 'odiar', i λογία, logía 'tractat') és un mot filosòfic introduït per Plató amb el qual descrivia el rebuig envers els raonaments. Posteriorment, Kant va considerar que es tractava de la creença errònia que la raó condueix a la felicitat, quan en realitat ha de portar a la moralitat.n en realitat ha de portar a la moralitat. , La misologie, mot formé à partir du grec mLa misologie, mot formé à partir du grec misos (« la haine »), et logos (ici, « la raison »), désigne la « haine du logos », c'est-à-dire le dégoût ou la répulsion qu'un individu peut éprouver pour les raisonnements de la logique formelle. La notion provient de la tradition philosophique occidentale, et a été un objet de réflexion pour les philosophes de Platon jusqu'à Kant.ur les philosophes de Platon jusqu'à Kant. , A misologia é definida como o ódio ou aversão ao raciocínio; a repulsão ou desconfiança do debate lógico, argumentação, ou do método socrático. , Misología (del griego miséo, "odiar" y logMisología (del griego miséo, "odiar" y logía, "elemento de composición que significa tratado") es un término filosófico introducido por Platón, con el cual describía el desprecio hacia los razonamientos. Posteriormente, Kant consideraba que se trataba en la creencia errónea de que la razón conduce a la felicidad, cuando en realidad debía llevar a la moralidad.o en realidad debía llevar a la moralidad. , Мизоло́гия (от др.-греч. μῖσος «ненавижу» Мизоло́гия (от др.-греч. μῖσος «ненавижу» + λόγος «слово») — ненависть к разуму, наукам. В платоновском диалоге «Федон» Сократ сравнивает мизологию (ненависть всякого слова) и её возникновение с мизантропией (человеконенавистничество) и считает мизологию «бо́льшей бедой». Термин стал известен после издания диалогов Платона в переводе Бенджамина Джоветта в 1870-е гг. Иммануил Кант в сочинении «Основы метафизики нравственности» определяет мизологию как ненависть к разуму, которая возникает «у многих людей, и притом самых искушенных в применении разума».том самых искушенных в применении разума». , Misologie (von griech.: misologia) bezeichMisologie (von griech.: misologia) bezeichnet allgemein die Ablehnung von vernünftig-logischem Denken. Als Problem findet sich dies bereits in Platons Phaidon, der darauf verweist, dass rechthaberische Argumente und logische Täuschungen, wie sie in der Eristik verwendet werden, den Getäuschten am Ende an der Vernunft zweifeln lassen.n am Ende an der Vernunft zweifeln lassen. , Misology is defined as the hatred of reasoning; the revulsion or distrust of logical debate, argumentation, or the Socratic method.
rdfs:label Мизология , 理性恨 , Misology , Misología , Misologi , Misologia , Misologie
hide properties that link here 
http://dbpedia.org/resource/List_of_philosophies + , http://dbpedia.org/resource/David_Roochnik + , http://dbpedia.org/resource/Index_of_philosophy_articles_%28I%E2%80%93Q%29 + , http://dbpedia.org/resource/Phaedo + , http://dbpedia.org/resource/Madhyamaka + , http://dbpedia.org/resource/Buddhist_philosophy + , http://dbpedia.org/resource/List_of_words_with_the_suffix_-ology + , http://dbpedia.org/resource/Noble_Silence + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink
http://en.wikipedia.org/wiki/Misology + http://xmlns.com/foaf/0.1/primaryTopic
http://dbpedia.org/resource/Misology + owl:sameAs
 

 

Enter the name of the page to start semantic browsing from.