Browse Wiki & Semantic Web

Jump to: navigation, search
Http://dbpedia.org/resource/Eureka effect
  This page has no properties.
hide properties that link here 
  No properties link to this page.
 
http://dbpedia.org/resource/Eureka_effect
http://dbpedia.org/ontology/abstract Iluminacja, olśnienie, zjawisko aha – zjawIluminacja, olśnienie, zjawisko aha – zjawisko polegające na uświadomieniu sobie czegoś. W psychologii poznawczej zjawisko pojawienia się w umyśle gotowego rozwiązania danego problemu po okresie nieświadomego rozwiązywania tego problemu (inkubacji). Olśnienie jest zwykle bardzo przyjemne i uważa się, że jest jednym z istotnych motywatorów twórczości. Efekt Aha! może być rejestrowany za pomocą EEG. Gdy na przykład badany słucha sekwencji dźwięków w momencie zmiany wysokości dźwięku obraz pracy mózgu przedstawia charakterystyczny pik.y mózgu przedstawia charakterystyczny pik. , Aha efekt (někdy též i aha zážitek, v anglAha efekt (někdy též i aha zážitek, v angloamerické literatuře známý též jako Eureka effect, v německé pak pod označením Aha-Erlebnis) je psychologické pojmenování momentu náhlého pochopení dříve nesrozumitelného problému a úkolu vhledem. Pojem může pojmenovávat i subjektivní pocity, které se při tomto pochopení dostavují: člověku se "rozsvítí v hlavě" a podobně. Jedná se o individuální prožitkovou metodu odkrývání příčinné souvislosti jevů a situací. Jako první popsal tento jev německý psycholog Karl Bühler pod názvem „aha zážitek“ a myslel tím momentální uvedení nového obsahu do uspořádaného, pojmově logického nebo vizuálního prostoru představ.gického nebo vizuálního prostoru představ. , 유레카 효과(영어: Eureka effect) 또는 아하! 효과(Aha ex유레카 효과(영어: Eureka effect) 또는 아하! 효과(Aha experience)는 일반적인 사람이 예전에 이해할 수 없던 문제나 개념을 갑자기 이해하게 되는 경험을 뜻한다. 몇몇 연구에서는 아하! 효과(통찰력 또는 직관이라고도 함)를 기억력의 개선으로 묘사하기도 하지만, 정확하게 뇌의 어느 부위에서 발생하는지에 대해서는 상반된 결과가 존재하며 어떤 환경에서 사람이 아하! 순간을 예상할 수 있는지는 예측하기 어렵다. 통찰력은 예전에는 풀지 못하던 수수께끼가 갑자기 분명하고 명백해질 때의 문제 해결 과정을 나타내기 위한 심리학적 용어이다. 종종 이러한 몰이해에서 순간적인 이해로의 전이는 기쁨이나 만족에 의한 감탄, 즉 '아하! 순간'을 수반한다. 통찰력을 사용하여 문제를 푸는 사람은 정확하고 분명하게 구분되는, 전체 혹은 무·유형의 답변을 줄 수 있는 데 비해 통찰력 과정을 사용하지 않는 개인들은 부분적이거나 불완전한 답변을 내놓을 가능성이 높다. 아하! 순간에 대한 최근의 이론적인 설명은 이 경험의 네 가지 분명한 특성들로 시작한다. 첫째, 아하! 순간은 갑자기 나타난다. 둘째, 문제에 대한 해법이 매끄럽게 혹은 유창하게 처리된다. 셋째, 아하! 순간은 긍정적인 영향을 이끌어낸다. 넷째, 아하! 순간을 경험하는 사람은 그 해법이 참이라고 확신한다. 이러한 네 가지 특성은 개별적인 것이라기보다는 통합적인 것이라고 볼 수 있는데 놀랍게 일어나는 처리의 유창함은 (예를 들자면, 갑자기 일어나기 때문에 놀라게 됨) 긍정적인 영향을 줌과 동시에 참이라고 판단하게 되기 때문이다. 통찰력(Insight)은 두 가지 단계의 과정으로 개념화할 수 있다. 아하! 경험의 첫번째 단계는 먼저 문제 해결자가 막다른 골목에 다다를 것을 요구한다. 문제 해결자는 꽉 막혀서 모든 가능성을 탐구한 것 같음에도 해법을 찾거나 만들지 못하고 있는 상태에 있다. 두 번째 단계는 갑작스럽고 예기치 않게 일어난다. 정신적인 강박에서 잠깐 벗어난 후 혹은 문제를 재검토, 평가해본 후에 답이 검출된다. 몇몇 연구는 통찰력 문제가 문제 내용의 부적절한 측면에 대한 우리의 정신적 강박 때문에 해결하기 어려운 것이라고 주장한다. 통찰력 문제를 해결하기 위해서는 반드시 "상자 밖에서 생각"해야만 한다. 이 노력이 사람들로 하여금 아하! 순간을 경험할 수 있도록 더 나은 기억력을 갖게 해주는 정성들인 노력일 수 있다. 통찰력은 정신적인 강박에서 벗어난 전환을 통해 발생한다고 믿어진다. 이 전환이 해법이 속속들이 분명하게 나타나게 해준다고 믿어진다. 믿어진다. 이 전환이 해법이 속속들이 분명하게 나타나게 해준다고 믿어진다. , Aha-Erlebnis ist ein vom deutschen PsycholAha-Erlebnis ist ein vom deutschen Psychologen Karl Bühler geprägter Begriff aus der Psychologie, der das schlagartige Erkennen eines gesuchten, jedoch zuvor unbekannten Sinnzusammenhanges bezeichnet. In der psychologischen Forschung zu Einsicht taucht es oft als Charakteristikum auf, das sich einstellt nach einem vermeintlich vollendeten Erkenntnisprozess. Der Volksmund bezeichnet das Auftreten eines Aha-Erlebnisses auch als „Der Groschen ist gefallen.“sses auch als „Der Groschen ist gefallen.“ , Een aha-erlebnis, letterlijk aha-ervaring,Een aha-erlebnis, letterlijk aha-ervaring, is een situatie waarin een persoon plotseling een nieuw inzicht verkrijgt. Vaak gaat het om het doorzien van een pro­bleem op het mo­ment dat al­ler­lei voor­heen los­se as­pec­ten in el­kaar blij­ken te pas­sen en zo een op­los­sing ge­bo­den wordt. In zo’n situatie is men vaak geneigd "aha!, dus dat zit zo", of "aha!, zo kan het dus ook" te denken. De uitdrukking is Duits, maar in het Nederlands ingeburgerd. De term werd geïntroduceerd door de Duitse denkpsycholoog Karl Bühler. De uitdrukking is verwant aan het eureka van Archimedes. is verwant aan het eureka van Archimedes. , アハ体験(ドイツ語: Aha-Erlebnis)とは、ドイツの心理学者が提唱した心理アハ体験(ドイツ語: Aha-Erlebnis)とは、ドイツの心理学者が提唱した心理学上の概念で、未知の物事に関する知覚関係を瞬間的に認識する事を指している。洞察を研究する心理学では、認知過程が完了した後に現れる特徴として、その体験がしばしば現れるとされる。 最新のアハ体験への理論的根拠は4つの特徴から導かれる。第一に、アハ体験は突然起こる。第二に、問題解決がスムーズに行われる。第三に、アハ体験は肯定的な感情を引き起こす(ビューラーは歓喜 (Lustbetonung) としている)。第四に、閃いた人はその閃きの正確さに疑いを持たない。 しかし、これらの4つの特性は、研究上では、分割されておらず、お互い結びついている。と言うのは高度な円滑な処理は、突然それが予想外に起こると、肯定的感情が昂る様な評価に導くのみならず、判断に対してより高い正確性、若しくは真偽の洞察をももたらすためである。 一般的に、アハ体験はドイツ語で “Der Groschen ist gefallen”(硬貨が落ちる = 腑に落ちる)と言われる事がある。 アハ体験は普遍的に見えるが、多くの言語で対応する表現が無い。その為、ドイツの概念が他の言語に取り入れられた。フランスの精神分析家ジャック・ラカン (Jacques Lacan) の鏡像段階論でも採用されている。英語圏ではエウレカ効果 (Eureka effect) や aha! moment と言う表現が同義語として使われている。 effect) や aha! moment と言う表現が同義語として使われている。 , 尤里卡效应(Eureka effect,也被称为啊哈!时刻,Aha! moment或尤里卡时刻,eureka moment)指的是人类突然理解一个以前无法理解的问题或概念時的時刻。此時一个以前无法解决的难题突然变得清晰和明显。这种从不理解到自发理解的转变往往伴随着喜悦、满意以及感叹。 , Aha-upplevelse är en plötslig insikt, tillAha-upplevelse är en plötslig insikt, till exempel vid problemlösning. Den kallas också heureka-upplevelse, så som Arkimedes plötsliga insikt om att ett föremåls volym kan bestämmas genom att det nedsänks i vatten. Termen skapades av Karl Bühler, som vid början av 1900-talet studerade tankeprocesser vid problemlösning. Inom gestaltpsykologin använder man termen vid experiment så som den av Wolfgang Köhler gjord med schimpansen Sultan. Sultans många försök resulterade slutligen i att den insåg hur två korta käppar kunde sammanfogas och därmed användas till att nå bananen som låg utanför buren.till att nå bananen som låg utanför buren. , The eureka effect (also known as the Aha! The eureka effect (also known as the Aha! moment or eureka moment) refers to the common human experience of suddenly understanding a previously incomprehensible problem or concept. Some research describes the Aha! effect (also known as insight or epiphany) as a memory advantage, but conflicting results exist as to where exactly it occurs in the brain, and it is difficult to predict under what circumstances one can predict an Aha! moment. Insight is a psychological term that attempts to describe the process in problem solving when a previously unsolvable puzzle becomes suddenly clear and obvious. Often this transition from not understanding to spontaneous comprehension is accompanied by an exclamation of joy or satisfaction, an Aha! moment. A person utilizing insight to solve a problem is able to give accurate, discrete, all-or-nothing type responses, whereas individuals not using the insight process are more likely to produce partial, incomplete responses. A recent theoretical account of the Aha! moment started with four defining attributes of this experience. First, the Aha! moment appears suddenly; second, the solution to a problem can be processed smoothly, or fluently; third, the Aha! moment elicits positive affect; fourth, a person experiencing the Aha! moment is convinced that a solution is true. These four attributes are not separate but can be combined because the experience of processing fluency, especially when it occurs surprisingly (for example, because it is sudden), elicits both positive affect and judged truth. Insight can be conceptualized as a two phase process. The first phase of an Aha! experience requires the problem solver to come upon an impasse, where they become stuck and even though they may seemingly have explored all the possibilities, are still unable to retrieve or generate a solution. The second phase occurs suddenly and unexpectedly. After a break in mental fixation or re-evaluating the problem, the answer is retrieved. Some research suggest that insight problems are difficult to solve because of our mental fixation on the inappropriate aspects of the problem content. In order to solve insight problems, one must "think outside the box". It is this elaborate rehearsal that may cause people to have better memory for Aha! moments. Insight is believed to occur with a break in mental fixation, allowing the solution to appear transparent and obvious.olution to appear transparent and obvious.
http://dbpedia.org/ontology/thumbnail http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Archimedes_bath.jpg?width=300 +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageID 19218437
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageLength 39312
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRevisionID 1120547878
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink http://dbpedia.org/resource/Special_theory_of_relativity + , http://dbpedia.org/resource/Polymath + , http://dbpedia.org/resource/Friedrich_August_Kekul%C3%A9_von_Stradonitz + , http://dbpedia.org/resource/Hydrostatics + , http://dbpedia.org/resource/Insight_phenomenology + , http://dbpedia.org/resource/On_Floating_Bodies + , http://dbpedia.org/resource/Henri_Poincar%C3%A9 + , http://dbpedia.org/resource/Chunking_%28psychology%29 + , http://dbpedia.org/resource/Population_genetics + , http://dbpedia.org/resource/Posterior_cingulate_cortex + , http://dbpedia.org/resource/Albert_Einstein + , http://dbpedia.org/resource/Processing_fluency + , http://dbpedia.org/resource/Apprehension_%28understanding%29 + , http://dbpedia.org/resource/Cerebral_hemisphere + , http://dbpedia.org/resource/Max_Wertheimer + , http://dbpedia.org/resource/Ancient_Greece + , http://dbpedia.org/resource/Posterior_parietal_cortex + , http://dbpedia.org/resource/Hippocampus + , http://dbpedia.org/resource/EEG + , http://dbpedia.org/resource/Vitruvius + , http://dbpedia.org/resource/File:Matchstickarithmetic.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Stellan_Ohlsson + , http://dbpedia.org/resource/File:Ninedots.svg + , http://dbpedia.org/resource/File:Gearstick_puzzle.png + , http://dbpedia.org/resource/File:Archimedes_bath.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Ouroboros + , http://dbpedia.org/resource/Insight + , http://dbpedia.org/resource/Principles_of_grouping + , http://dbpedia.org/resource/Archimedes + , http://dbpedia.org/resource/Anterior_cingulate_cortex + , http://dbpedia.org/resource/Michele_Besso + , http://dbpedia.org/resource/Think_outside_of_the_box + , http://dbpedia.org/resource/Prefrontal_cortex + , http://dbpedia.org/resource/Empirical_evidence + , http://dbpedia.org/resource/Riddle + , http://dbpedia.org/resource/Wolfgang_K%C3%B6hler + , http://dbpedia.org/resource/Event-related_potential + , http://dbpedia.org/resource/Impasse + , http://dbpedia.org/resource/FMRI + , http://dbpedia.org/resource/Rebus + , http://dbpedia.org/resource/Forensic_science + , http://dbpedia.org/resource/Logogriph + , http://dbpedia.org/resource/Anagram + , http://dbpedia.org/resource/Category:Sources_of_knowledge + , http://dbpedia.org/resource/Parahippocampus + , http://dbpedia.org/resource/Volume + , http://dbpedia.org/resource/Karl_Duncker + , http://dbpedia.org/resource/Parahippocampal_gyrus + , http://dbpedia.org/resource/Rubber_duck_debugging + , http://dbpedia.org/resource/Think_outside_the_box + , http://dbpedia.org/resource/DNA + , http://dbpedia.org/resource/Martha_Mednick + , http://dbpedia.org/resource/DNA_profiling + , http://dbpedia.org/resource/Benzene + , http://dbpedia.org/resource/Alec_Jeffreys + , http://dbpedia.org/resource/Epiphany_%28feeling%29 + , http://dbpedia.org/resource/Medial_temporal_lobe + , http://dbpedia.org/resource/X-ray + , http://dbpedia.org/resource/Matchstick_puzzle + , http://dbpedia.org/resource/Superior_temporal_gyrus + , http://dbpedia.org/resource/Genetic_code + , http://dbpedia.org/resource/Carl_Friedrich_Gauss + , http://dbpedia.org/resource/Electroencephalogram +
http://dbpedia.org/property/wikiPageUsesTemplate http://dbpedia.org/resource/Template:Short_description + , http://dbpedia.org/resource/Template:Main + , http://dbpedia.org/resource/Template:Reflist + , http://dbpedia.org/resource/Template:Citation_needed + , http://dbpedia.org/resource/Template:See_also + , http://dbpedia.org/resource/Template:Quote +
http://purl.org/dc/terms/subject http://dbpedia.org/resource/Category:Sources_of_knowledge +
http://www.w3.org/ns/prov#wasDerivedFrom http://en.wikipedia.org/wiki/Eureka_effect?oldid=1120547878&ns=0 +
http://xmlns.com/foaf/0.1/depiction http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Matchstickarithmetic.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Gearstick_puzzle.png + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Archimedes_bath.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Ninedots.svg +
http://xmlns.com/foaf/0.1/isPrimaryTopicOf http://en.wikipedia.org/wiki/Eureka_effect +
owl:sameAs http://ja.dbpedia.org/resource/%E3%82%A2%E3%83%8F%E4%BD%93%E9%A8%93 + , http://ko.dbpedia.org/resource/%EC%9C%A0%EB%A0%88%EC%B9%B4_%ED%9A%A8%EA%B3%BC + , http://zh.dbpedia.org/resource/%E5%B0%A4%E9%87%8C%E5%8D%A1%E6%95%88%E5%BA%94 + , http://cs.dbpedia.org/resource/Aha_efekt + , http://de.dbpedia.org/resource/Aha-Erlebnis + , http://pl.dbpedia.org/resource/Iluminacja_%28psychologia%29 + , http://sv.dbpedia.org/resource/Aha-upplevelse + , http://yago-knowledge.org/resource/Eureka_effect + , http://fi.dbpedia.org/resource/Ahaa-el%C3%A4mys + , http://no.dbpedia.org/resource/Aha-opplevelse + , http://sk.dbpedia.org/resource/Aha_efekt + , http://sl.dbpedia.org/resource/Aha_do%C5%BEivetje + , http://he.dbpedia.org/resource/%D7%97%D7%95%D7%95%D7%99%D7%99%D7%AA_%22%D7%90%D7%94%D7%90%21%22 + , http://dbpedia.org/resource/Eureka_effect + , https://global.dbpedia.org/id/3hTo6 + , http://sq.dbpedia.org/resource/Efekti_aha + , http://www.wikidata.org/entity/Q399754 + , http://nl.dbpedia.org/resource/Aha-erlebnis + , http://bg.dbpedia.org/resource/%D0%95%D0%B2%D1%80%D0%B8%D0%BA%D0%B0_%D0%B5%D1%84%D0%B5%D0%BA%D1%82 + , http://simple.dbpedia.org/resource/Eureka_effect + , http://rdf.freebase.com/ns/m.04ljmj2 +
rdf:type http://dbpedia.org/class/yago/Point108620061 + , http://dbpedia.org/class/yago/Object100002684 + , http://dbpedia.org/class/yago/YagoLegalActorGeo + , http://dbpedia.org/class/yago/Location100027167 + , http://dbpedia.org/class/yago/Beginning108507558 + , http://dbpedia.org/class/yago/YagoGeoEntity + , http://dbpedia.org/class/yago/YagoPermanentlyLocatedEntity + , http://dbpedia.org/class/yago/PhysicalEntity100001930 + , http://dbpedia.org/class/yago/WikicatSourcesOfKnowledge +
rdfs:comment アハ体験(ドイツ語: Aha-Erlebnis)とは、ドイツの心理学者が提唱した心理アハ体験(ドイツ語: Aha-Erlebnis)とは、ドイツの心理学者が提唱した心理学上の概念で、未知の物事に関する知覚関係を瞬間的に認識する事を指している。洞察を研究する心理学では、認知過程が完了した後に現れる特徴として、その体験がしばしば現れるとされる。 最新のアハ体験への理論的根拠は4つの特徴から導かれる。第一に、アハ体験は突然起こる。第二に、問題解決がスムーズに行われる。第三に、アハ体験は肯定的な感情を引き起こす(ビューラーは歓喜 (Lustbetonung) としている)。第四に、閃いた人はその閃きの正確さに疑いを持たない。 しかし、これらの4つの特性は、研究上では、分割されておらず、お互い結びついている。と言うのは高度な円滑な処理は、突然それが予想外に起こると、肯定的感情が昂る様な評価に導くのみならず、判断に対してより高い正確性、若しくは真偽の洞察をももたらすためである。 一般的に、アハ体験はドイツ語で “Der Groschen ist gefallen”(硬貨が落ちる = 腑に落ちる)と言われる事がある。en ist gefallen”(硬貨が落ちる = 腑に落ちる)と言われる事がある。 , Aha-Erlebnis ist ein vom deutschen PsycholAha-Erlebnis ist ein vom deutschen Psychologen Karl Bühler geprägter Begriff aus der Psychologie, der das schlagartige Erkennen eines gesuchten, jedoch zuvor unbekannten Sinnzusammenhanges bezeichnet. In der psychologischen Forschung zu Einsicht taucht es oft als Charakteristikum auf, das sich einstellt nach einem vermeintlich vollendeten Erkenntnisprozess. Der Volksmund bezeichnet das Auftreten eines Aha-Erlebnisses auch als „Der Groschen ist gefallen.“sses auch als „Der Groschen ist gefallen.“ , 尤里卡效应(Eureka effect,也被称为啊哈!时刻,Aha! moment或尤里卡时刻,eureka moment)指的是人类突然理解一个以前无法理解的问题或概念時的時刻。此時一个以前无法解决的难题突然变得清晰和明显。这种从不理解到自发理解的转变往往伴随着喜悦、满意以及感叹。 , The eureka effect (also known as the Aha! The eureka effect (also known as the Aha! moment or eureka moment) refers to the common human experience of suddenly understanding a previously incomprehensible problem or concept. Some research describes the Aha! effect (also known as insight or epiphany) as a memory advantage, but conflicting results exist as to where exactly it occurs in the brain, and it is difficult to predict under what circumstances one can predict an Aha! moment.cumstances one can predict an Aha! moment. , Aha-upplevelse är en plötslig insikt, tillAha-upplevelse är en plötslig insikt, till exempel vid problemlösning. Den kallas också heureka-upplevelse, så som Arkimedes plötsliga insikt om att ett föremåls volym kan bestämmas genom att det nedsänks i vatten. Termen skapades av Karl Bühler, som vid början av 1900-talet studerade tankeprocesser vid problemlösning. Inom gestaltpsykologin använder man termen vid experiment så som den av Wolfgang Köhler gjord med schimpansen Sultan. Sultans många försök resulterade slutligen i att den insåg hur två korta käppar kunde sammanfogas och därmed användas till att nå bananen som låg utanför buren.till att nå bananen som låg utanför buren. , Aha efekt (někdy též i aha zážitek, v anglAha efekt (někdy též i aha zážitek, v angloamerické literatuře známý též jako Eureka effect, v německé pak pod označením Aha-Erlebnis) je psychologické pojmenování momentu náhlého pochopení dříve nesrozumitelného problému a úkolu vhledem. Pojem může pojmenovávat i subjektivní pocity, které se při tomto pochopení dostavují: člověku se "rozsvítí v hlavě" a podobně. Jedná se o individuální prožitkovou metodu odkrývání příčinné souvislosti jevů a situací. Jako první popsal tento jev německý psycholog Karl Bühler pod názvem „aha zážitek“ a myslel tím momentální uvedení nového obsahu do uspořádaného, pojmově logického nebo vizuálního prostoru představ.gického nebo vizuálního prostoru představ. , 유레카 효과(영어: Eureka effect) 또는 아하! 효과(Aha ex유레카 효과(영어: Eureka effect) 또는 아하! 효과(Aha experience)는 일반적인 사람이 예전에 이해할 수 없던 문제나 개념을 갑자기 이해하게 되는 경험을 뜻한다. 몇몇 연구에서는 아하! 효과(통찰력 또는 직관이라고도 함)를 기억력의 개선으로 묘사하기도 하지만, 정확하게 뇌의 어느 부위에서 발생하는지에 대해서는 상반된 결과가 존재하며 어떤 환경에서 사람이 아하! 순간을 예상할 수 있는지는 예측하기 어렵다. 통찰력은 예전에는 풀지 못하던 수수께끼가 갑자기 분명하고 명백해질 때의 문제 해결 과정을 나타내기 위한 심리학적 용어이다. 종종 이러한 몰이해에서 순간적인 이해로의 전이는 기쁨이나 만족에 의한 감탄, 즉 '아하! 순간'을 수반한다. 통찰력을 사용하여 문제를 푸는 사람은 정확하고 분명하게 구분되는, 전체 혹은 무·유형의 답변을 줄 수 있는 데 비해 통찰력 과정을 사용하지 않는 개인들은 부분적이거나 불완전한 답변을 내놓을 가능성이 높다. 사용하지 않는 개인들은 부분적이거나 불완전한 답변을 내놓을 가능성이 높다. , Iluminacja, olśnienie, zjawisko aha – zjawIluminacja, olśnienie, zjawisko aha – zjawisko polegające na uświadomieniu sobie czegoś. W psychologii poznawczej zjawisko pojawienia się w umyśle gotowego rozwiązania danego problemu po okresie nieświadomego rozwiązywania tego problemu (inkubacji). Olśnienie jest zwykle bardzo przyjemne i uważa się, że jest jednym z istotnych motywatorów twórczości. Efekt Aha! może być rejestrowany za pomocą EEG. Gdy na przykład badany słucha sekwencji dźwięków w momencie zmiany wysokości dźwięku obraz pracy mózgu przedstawia charakterystyczny pik.y mózgu przedstawia charakterystyczny pik. , Een aha-erlebnis, letterlijk aha-ervaring,Een aha-erlebnis, letterlijk aha-ervaring, is een situatie waarin een persoon plotseling een nieuw inzicht verkrijgt. Vaak gaat het om het doorzien van een pro­bleem op het mo­ment dat al­ler­lei voor­heen los­se as­pec­ten in el­kaar blij­ken te pas­sen en zo een op­los­sing ge­bo­den wordt. In zo’n situatie is men vaak geneigd "aha!, dus dat zit zo", of "aha!, zo kan het dus ook" te denken. De uitdrukking is Duits, maar in het Nederlands ingeburgerd. De term werd geïntroduceerd door de Duitse denkpsycholoog Karl Bühler. De uitdrukking is verwant aan het eureka van Archimedes. is verwant aan het eureka van Archimedes.
rdfs:label Aha efekt , アハ体験 , Iluminacja (psychologia) , Aha-upplevelse , 尤里卡效应 , Aha-erlebnis , 유레카 효과 , Eureka effect , Aha-Erlebnis
rdfs:seeAlso http://dbpedia.org/resource/Lateralization_of_brain_function +
hide properties that link here 
http://dbpedia.org/resource/Eureka + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageDisambiguates
http://dbpedia.org/resource/Aha%21_effect + , http://dbpedia.org/resource/Aha%21_moment + , http://dbpedia.org/resource/Aha_moment + , http://dbpedia.org/resource/Eureka_moment + , http://dbpedia.org/resource/Aha_experience + , http://dbpedia.org/resource/Eureka_Effect + , http://dbpedia.org/resource/Aha%21_Effect + , http://dbpedia.org/resource/Aha_effect + , http://dbpedia.org/resource/Aha_phenomenon + , http://dbpedia.org/resource/Breakthrough_thinking + , http://dbpedia.org/resource/A-Ha%21_moment + , http://dbpedia.org/resource/A-ha%21_moment + , http://dbpedia.org/resource/A-ha_moment + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRedirects
http://dbpedia.org/resource/List_of_unsolved_problems_in_biology + , http://dbpedia.org/resource/Of_Kingdom_and_Crown + , http://dbpedia.org/resource/News_International_phone_hacking_scandal + , http://dbpedia.org/resource/Index_of_epistemology_articles + , http://dbpedia.org/resource/Epiphany_%28feeling%29 + , http://dbpedia.org/resource/Convergent_thinking + , http://dbpedia.org/resource/Animal_cognition + , http://dbpedia.org/resource/The_Ascent_of_Wonder:_The_Evolution_of_Hard_SF + , http://dbpedia.org/resource/Aha%21_effect + , http://dbpedia.org/resource/Sydney_Opera_House + , http://dbpedia.org/resource/Kristen_Lippincott + , http://dbpedia.org/resource/Cryptic_crossword + , http://dbpedia.org/resource/Wishbone_%28TV_series%29 + , http://dbpedia.org/resource/Primate_cognition + , http://dbpedia.org/resource/An_Abundance_of_Katherines + , http://dbpedia.org/resource/Thinking_outside_the_box + , http://dbpedia.org/resource/Carl_Linnaeus + , http://dbpedia.org/resource/Organizational-activity_game + , http://dbpedia.org/resource/Brainstorming + , http://dbpedia.org/resource/Aha%21_moment + , http://dbpedia.org/resource/Insight_phenomenology + , http://dbpedia.org/resource/Aha_moment + , http://dbpedia.org/resource/The_Museum_of_Curiosity + , http://dbpedia.org/resource/The_Act_of_Creation + , http://dbpedia.org/resource/Flash_of_genius + , http://dbpedia.org/resource/Threshold_knowledge + , http://dbpedia.org/resource/Skyfall_%28song%29 + , http://dbpedia.org/resource/Insight + , http://dbpedia.org/resource/World_in_Motion + , http://dbpedia.org/resource/Cabra%2C_Dublin + , http://dbpedia.org/resource/Of_Two_Minds_%28book%29 + , http://dbpedia.org/resource/Eureka + , http://dbpedia.org/resource/Eureka_moment + , http://dbpedia.org/resource/Origin_of_language + , http://dbpedia.org/resource/Perceptual_learning + , http://dbpedia.org/resource/Nine_dots_puzzle + , http://dbpedia.org/resource/Lloyd_King_%28puzzle_designer%29 + , http://dbpedia.org/resource/John_C._Moss + , http://dbpedia.org/resource/Mammal + , http://dbpedia.org/resource/Stroke_of_genius + , http://dbpedia.org/resource/Tool_use_by_animals + , http://dbpedia.org/resource/Invention + , http://dbpedia.org/resource/Redesign_My_Brain + , http://dbpedia.org/resource/Rolf_Reber + , http://dbpedia.org/resource/Apprehension_%28understanding%29 + , http://dbpedia.org/resource/Sociology_of_the_history_of_science + , http://dbpedia.org/resource/Outline_of_the_human_brain + , http://dbpedia.org/resource/List_of_unsolved_problems_in_neuroscience + , http://dbpedia.org/resource/Processing_fluency + , http://dbpedia.org/resource/Aha_experience + , http://dbpedia.org/resource/Eureka_Effect + , http://dbpedia.org/resource/Aha%21_Effect + , http://dbpedia.org/resource/Aha_effect + , http://dbpedia.org/resource/Aha_phenomenon + , http://dbpedia.org/resource/Breakthrough_thinking + , http://dbpedia.org/resource/A-Ha%21_moment + , http://dbpedia.org/resource/A-ha%21_moment + , http://dbpedia.org/resource/A-ha_moment + , http://dbpedia.org/resource/Insight_problem + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink
http://en.wikipedia.org/wiki/Eureka_effect + http://xmlns.com/foaf/0.1/primaryTopic
http://dbpedia.org/resource/Eureka_effect + owl:sameAs
http://dbpedia.org/resource/Insight + rdfs:seeAlso
 

 

Enter the name of the page to start semantic browsing from.